Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
Sveriges Privata Föret a g ar e
som därvid måste förfärdigas har omnämnts här ovan på tal om svenska
medeltida skor. Blev mästarprovet godkänt måste mästarekandidaten ha
ett startkapital av 20 mark i reda pengar eller i pengars värde. Två kolleger
fingo gå i borgen för honom, han fick erlägga en inträdesavgift av 1 öre
(cirka 12 kr.) till ämbetet och slutligen vinna burskap.
Om skråmedlemmarnas uppförande finnas många dråpliga stadganden,
som visa att sederna voro råa och att skomakarnas ölsinne var allt annat
än gott. Å andra sidan fanns det ett krav på sammanhållning och rättvisa
medlemmarna emellan samt hjälpsamhet mot yrkesbröder vid sjukdom och
dödsfall.
Under hela den tid skråväsendet varade, d. v. s. till 1846, voro i det stora
hela enahanda bestämmelser gällande. Lärotidens längd kunde växla mellan
3 till 5 år och förfärdigandet av mästarstycket varierade efter skomoderna.
Medlemmarna av skomakarämbetet hade ett visst monopol på tillverkning
och försäljning av skodon. De borde också, under kontroll av stadens råd,
ansvara för, att priset var skäligt och att allmänheten kunde få sitt behov
av skor tillfredsställt. Från 1700-talet hade skoflickarna rätt att tillverka
och försälja ett visst slag becksömsskor och från 1740-talet gjorde
barnskomakarna, som lydde under hallrätten, barnskor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
