- Project Runeberg -  Sveriges Privata Företagare / 11. Västergötland /
86

(1939-1943) [MARC] With: Gösta Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86 Sveris.es Privata Före tagare

Till marknaden medfördes kreatur, laggkärl, slöjdvaror, korgar, såll och
bräder. Man stod på det s. k. trätorget i Alingsås. På ena sidan av torget
hade försäljare av trävaror sin plats och på den andra voro klädstånd o, d.
placerade jämte gamla gummor, som sålde karameller. Ofta stod man också
utefter gatorna närmast torget.

Kreatur såldes på marknadsafton, alltså dagen före själva marknaden.
Då var den bästa affärstiden.

Dessutom hade man månadsmarknad, då man också sålde kreatur. På
marknaden köpte man t. ex. liar. Det var handlande från Kinds härad,
som sålde dessa. Vidare köpte man kläder, tyg, karameller, äpplen m. m.
Kaffe drack man på värdshusen.»

En egendomlighet omtalas från dessa marknader. Det var nämligen ofta
kvinnorna som foro dit under det männen stannade hemma.

Angående korsbergaböndernas marknadsbesök i mitten och slutet av
1800-talet hämta vi ur J. Möllers berättelse följande: (U. B. U. 1635).

»De marknader, som befolkningen inom dessa orter vanligen besökte voro
Slättängs, Lena, Falköpings, Skövde- och Hjomarknaderna.

Den senare stadens marknader, vilka under förra hälften av 1800-talet
höllos i maj, september och november, hade en mycket livlig karaktär. Hjo
var också vid denna tidpunkt en rätt betydlig handelsort och stod i
innevånareantal över både Skövde och Falköping.

Till dessa marknader samlades allmogen från vidsträckta orter i och för
kreatursaffärer. Vanligen fingo hustrurna följa med och vid det väl försedda
matsäcksskrinet utövade de ett gästfritt värdinneskap för släktingar och
vänner. Till tack för välfägnaden brukade de föräras någon liten
marknadsgåva och sed var, att givaren under glammet vid matsäcksskrinet obemärkt
skulle stoppa in denna i en stor ficka, som bars i en linning under
klänningen. Att dessa försök ofta gåvo anledning till stor munterhet, säger sig
ju självt.

Matsäcksskrinets innehåll bestod vanligen av bröd, ost, smör, fläsk,
lammkött och brännvin.

De för försäljning avsedda djuren leddes vanligen, oavsett väglängden,
till marknaden. Grimmorna som härvid användes voro flätade av vide.

Ett par egendomliga bruk i förening med försäljning eller inköp av
kreatur på dessa marknader förtjäna att omnämnas. Vid avfärden till
marknaden, då djuret löstes, skulle man taga några foderstrån under högra
framfoten och sedan vid framkomsten lägga desamma under djuret, så skulle
det säkert gå att sälja. Vid hemkomsten, om något kreatur blivit köpt, skulle
det först ledas fram till förstugdörren, innan det bands i ladugården. Hästar
kunde t. o. m. tagas in i stugan. Detta för att få tur med djuren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:03:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/spf/vg/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free