Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
646
förste konditorn i landet. Enligt tillgängliga handlingar inköpte nämligen
år 1652 konditor Tobias Blom en gravplats i Riddarholmskyrkan. Att denne
sockerbagare framträdde med titeln konditor sättes i samband med, att han
var bunden vid hovet eller åtminstone var hovleverantör. Konditortiteln
torde vid denna tid endast ha brukats av den som hade en sådan ställning.
De äldsta recept man känner till och som kunna hänföras till yrket
förskriva sig från 1200-talet. Det torde ha sitt intresse att taga närmare del
av dessa:
Mandelpastej: Man gör en tjock mjöl av mandelkärnor, och gör en
gryta av deg. I den slår man mjölk och täcker över med samma deg. Man
sätter på och kokar i en het ugn.
Vitmos: Sötmjölk, vetebröd, ägg och saffran kokas till en tjock deg. Sedan
slås denna upp och tillsättes med smör och beströs med kanel.
På 1300-talet hade kunskapen i bakning ökats med kännedom om
användandet av ingefära, paradiskorn, peppar, anis, galanga, ris och socker.
I mitten på 1400-talet använde man sig av dragéer till garneringar,
framställde konfekt, tårtor, äggkakor, krokaner, föreställande berg, träd och djur,
struvor, klenätter, gorån och geléer samt använde sig av äpplen, päron,
valnötter, russin, hasselnötter och fikon. Konfekter bereddes av kobeber,
koriander, anis, kardemumma och kanel.
Under 1500-talet var pastejbageriet högt utvecklat. Man kände då även
till sådana läckerheter som sviskontårta, leeses av socker, blanc-manger av
ris, äppeltårta, ristårta, bakade russin och mandel, vitmos med konfekt,
spanskt bröd, husbloss, pisckoet, ägg gjorda av socker, gallmaces gjorda som
liljor, marsipan, m. m.
1600-talets reduktion och Karl XII:s krig vållade ett mycket svårt
avbräck i yrkenas utveckling och framstegen inom sockerbageriet under dessa
restriktionernas och ncdens år äro minimala.
I en förteckning över olika yrken i Stockholm 1730 förekommo 10
sockerbagare och omkring 1800 hade sockerbagarna ökats till 18 stycken och fler
blevo de icke under de närmaste tre decennierna.
Under 1700- och början av 1800-talet var sockerbagarens butik eller
kammarbod, som den kallades, av det allra enklaste slag. Den bestod oftast av
en genom en disk, skåp och gardiner bildad avskrankning av ett större rum,
vars övriga del utgjordes av arbetsrummet. Om man betänker de små och
primitiva förhållanden, som våra förfäder arbetade under, förstår man, att
det endast har varit med den största beräkning, klok sparsamhet och träget
arbete, som yrket kunde ge utövarne det dagliga brödet.
Först under senare hälften av 1700-talet voro sockerbagarna i Sverige
så många, att de kunde organisera sig. Den 7 augusti år 1767 utfärdades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
