Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
645
Julbulle från 1637.
Efter en brödstämpel i
Nordiska Museet.
Allt nog, färdigheten blev större och större ingredienserna
mångfaldigades, och i början av 1600-talet hade man hunnit så långt i konstfärdighet,
att man tillverkade särskilda, präktigt formade julbullar av en typ och med
ett dekorativt utseende, som ännu i dag kan ge mången yrkesutövare något
att tänka på. Vi återgiva en sådan vacker julbulle efter en brödstämpel,
som ännu finnes i Nordiska Muséets ägo.
1500-talet känner till spijsebröd och penningbröd. 1600-talet vetebröd,
rågmjölsbröd, limpebröd, kakubröd, veteskorpor, ankarstockar, rundbröd och
rågskorpor samt kringlor och simblor. 1700-talet medförde franska bröd,
kryddlimpor, sockerskorpor, smörskorpor och snutar.
Vid sidan av dessa olika slags mat- och kaffebrödstillverkare uppträdde,
som vi redan sett, även pastejbagare och marsipanbagare och senare
finbagare och slutligen sockerbagare. De anknöto sin verksamhet till de stora
årshögtiderna, då litet, var ansåg sig ha råd att kosta på sig något extra i
bakväg, Sedan en gång aptiten väckts, började den också växa.
Sockerbagaren blev oumbärlig och bildade sitt eget skrå.
När sockerbagarne kommit så långt, att de börjat utbjuda sina varor i
bodar är icke med visshet känt, men i början av 1600-talet påträffa vi den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>