Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
651
Av Societetens protokoll framgår, att mästare ute i landet verkligen
använde sig av rätten att på detta sätt bli »förenade».
Societeten växte också snabbt och fick redan efter några år medlemmar
i flera landsortsstäder. På 1780-talet hade sålunda Societeten ledamöter
förutom i Stockholm i Gävle, Örebro, Linköping, Göteborg, Åbo, Norrköping,
Västerås, Karlskrona, Vasa, Kalmar, Jönköping, Uppsala, Uddevalla,
Karlstad, Uleåborg, Helsingfors, Kristinehamn, Västervik och Lund. Särskilt
observerar man representanter för flera finska städer.
De mest brukliga varorna hos sockerbagarna i slutet av 1700-talet voro:
konfekt, bärsirup, sylter, glass, mandelsprits, mandelspån, biskvier,
mandelformar, mandelrutor, mandeltårtor, mandelmatram, krokaner, mandelmusslor,
färska och torra maränger, marängmandelbakelser, bubertar o. s. v.
Av en »Räkne-Bok för Socker-Bagare Societeten från År 1784» finna vi,
att Societetens inkomster och utgifter balanserade med 94 R. 26 Skl. Banco.
Utgifterna gällde endast ordinarie sammankomsterna. Följande år rörde sig
balansen om 131: 13 Riksdaler. Inkomster och utgifter växla sedan väsentligt
år från år. Av största intresse är utgiftssidan, som säger oss ett och annat om
vad Societeten uträttat under det inkomstsidan endast ger antydan om
medlemmarnas mer eller mindre regelbundna inbetalningar av sina »Kvartaler».
1786 märktes en utgift på 5 Riksdaler för »Confiskation på Confectiur».
Societetens processer kostade 1787 15: 54 Riksdaler Banco. 1786 bildades
en kassa för lasarettsmedel med 1 Riksdaler specie och en kassa för
fattigmedel med 12 Skillingar.
År 1789 förde Societeten åter rättegång och fick punga ut med 8: 46
Riksdaler specie. Societeten synes för övrigt ha fört långvariga och dyrbara
processer för att bevara skråintressena. Ty nästan varje år återfinnes bland
utgifterna den betecknande posten rättegångskostnader.
Societeten hade trots sina processer dock medel att vid förefallande behov
träda hjälpande emellan för nödlidande medlemmar eller deras anhöriga.
Sålunda utbetalade Societeten 1795 till en nödställd sockerbagaränka i
Uppsala 10 Riksdaler och några år senare överlämnade Societeten till gubbhuset
och änkehuset vardera 50 Riksdaler. År 1800 erhöll Gustafs inrättning
(fattigvården) 15 Riksdaler ur Societetens kassa. Samma år fanns i
Societetens egen fattigkassa 2: 27 Riksdaler och lasarettskassan var uppe i 3: 28
Riksdaler.
Den nya ära sockerbagarne vunnit genom sin ställning som borgerlig
Societet försökte deras förtroendemän på allt sätt upprätthålla och många
voro de processer, som societeten förde mot verkliga eller förmenta inkräktare
i yrket. En sådan process inleddes år 1798 mot jungfru Anna Maria Roth i
Norrköping, som hade anhållit, att hon skulle bli »förenad». Magistraten i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
