Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anatomi, av professor David Edv. Holmdahl - Allmän översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANATOM I
dess olika delar tjäna samt kännedom
om de underbara processer, som
ständigt försiggå i vår kropp och utan
vilka det ej skulle finnas något liv.
Denna kunskap få vi genom anatomi
och ->fysiologi (hur kroppen arbetar).
INNEHÅLL:
Sp.
Allmän översikt ............................141
Skelettet ........................................143
Musklerna ....................................149
Nervsystemet ................ 156
De inre organen .............. 157
Andningsorganen .......... 157
Matsmältningsapparaten .. 158
De stora körtlarna ................158
Hjärtat och blodkärlen ________159
Pulsådertryck .............. 161
Huden ........................ 161
ALLMÄN ÖVERSIKT.
Se planscherna 1 och 3.
Människokroppens byggnad har i
hög grad fått sin karaktär efter den
upprätta kroppsställningen och gången.
Huvudet uppbäres av ryggraden,
som för denna bärande uppgift fått en
för människokroppen säregen form (pl.
1 a och b).
Den tilltar kraftigt i grovlek uppifrån och
nedåt och visar i balansens och elasticitetens
intresse typiska krökar framåt och bakåt,
d. v. s. svank i länd- och halsregionerna
samt kut i bröst- och korsregionerna, vilket
är av stor betydelse genom att vid språng
och stötar lindra den skakning, som från
kroppens nedre del fortplantar sig till
huvudet.
Halsen har genom den upprätta
kroppsställningen fått en avrundad
form, runtom innehållande muskler,
som ge huvudet möjlighet till allsidig
rörelse.
Även bålens form har påverkats
av den upprätta kroppsställningen och
bildar en framifrån och bakåt något
tillplattad cylinder (pl. 1 a och b),
varigenom tyngdpunkten i balansens
intresse närmar sig den uppbärande
ryggraden. Balansen förstärkes
ytterligare därigenom, att bröst- och
länd-delarna av ryggraden äro djupt
insänkta i bålen (pl. Ib).
Bålen innesluter de stora
kroppshålorna. Bålväggen uppbygges framför
allt av bålskelettet och
bålskelett-muskulaturen. I övre delen av
bröstkorgen finnas de pariga
lunghålig-h e t e r n a, skilda åt genom en
mittställd vägg, mediastinum. Dessa
utfyllas helt av de elastiska och
formföränderliga lungorna, instjälpta i
lungsäckarna (pl. 3). Lungorna ändra sin
form efter bröstkorgens och
mellangärdets rörelser. I mediastinums främre
del ligger hjärtat med spetsen något
överskjuten åt vänster och omgivet av
sin hj ärtsäck. Hjärtat ligger fritt
rörligt i denna säck, endast uppåt och
bakåt övergående i de stora blodkärlen.
Lurig- och hjärtsäckshålorna skiljas
från den stora enhetliga bukhålan av
mellangärdet.
Denna betydelsefulla, tunna, muskulära
skiljevägg, som har formen av en upp- och
nedvänd skål och vars nedre rand är fäst
vid bröstkorgens nedre kanter, skjuter högt
upp i bröstkorgen, åt sidorna bildande två
valv (pl. 3). Övre delen av bukhålan ligger
därför i bröstkorgens nedre tredjedel.
Bukhålan innesluter
matsmältningskanalen från matstrupens nedre
ända till mitten av ändtarmen, jämte
matsmältningskanalens stora körtlar
(levern och bukspottkörteln) och
mjälten. I bukhålans bakre vägg ligga
njurarna med utförsgångar
(urinledarna) och i bottnen ändtarmen,
urinblå-san och könskörtlarna (hos kvinnan)
med sina utåt förande kanalsystem. De
manliga könskörtlarna ligga omgivna
av en del av bukhinnan i den utanför
bukhålan liggande pungen.
Den upprätta gången har satt sin
särprägel även på de mänskliga e
x-tremiteternas (armar och ben)
byggnad. De nedre extremiteterna
äro genom de kraftigt utvecklade
lederna och benen samt genom
musklernas storlek och anordning väl lämpade
att uppbära kroppen och vara dess
gångredskap. Härtill bidrager också
bäckenets fasta benring, som överför
kroppstyngden och förmedlar rörelsen
mellan ryggraden och lårbenen. De
övre extremiteterna, som helt befriats
från gångfunktionen, ha utformats till
157
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
