Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anatomi, av professor David Edv. Holmdahl - Allmän översikt - Skelettet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AN ATOMI
rörliga griporgan. Den rörliga
skuldergördeln, på vilken armen fäster,
ökar i hög grad rörelsemöjligheterna.
SKELETTET.
Se planscherna 1 och 2.
Benen.
Över 200 ben i människokroppen.
Skelettet består av benen och
förbindelserna mellan dem. Benen äro
kroppens fasta stöd. Tillsammans bilda
de skelettet (pl. 1), som bestämmer
kroppens form i stort. Detta består av
ett mycket stort antal ben, »långa»,
»platta» och »olikformade» eller »korta»,
som genom lederna äro rörligt
sammanfogade. Tills. m. skelettmusklerna
och deras nerver och kärl bilda ben
och leder kroppens stödje- och
rörelseapparat.
Benen uppbyggas av den fasta
benvävnaden. Denna bildar dels kompakt bensubstans,
dels ett balkverk av benlameller (pl. 2).
I de »långa» benens större mittparti har
balkverket försvunnit och lämnat plats för
en märghåla (pl. 2 a och d). Såväl denna som
rummen mellan benlamellerna innesluter den
blodkroppsbildande benmärgen (vit och röd).
Benen omgivas av den känsliga och
kärlförande benhinnan. De mot varandra
ledande delarna äro brosköverklädda.
Skallens ben,
kraniet, bestå av hjärnskålen och
ansiktets ben. Den förra, som bildas av
ett flertal platta, fast sammanfogade
ben, är tunnast i tinningtrakten, där
brott vid yttre våld lätt kan
uppkomma. Hjärnskålsbottnen (basis cranii)
har en ojämn inneryta. Vid brott på
skallen passera brottlinjerna ofta här,
s. k. basisfrakturer. Härvid kunna
bristningar uppstå i taket till de
närgränsande ögon- och näshålorna samt
i tinningbenet, som hyser örat
(blödningar). Underkäken ledar mot
skallbasens undersida i ledgropar framför
yttre hörselgången. Härigenom kunna
slag på hakan kraftigt skaka
skallbottnen (knock out-slag).
Ryggradens ben.
Ryggraden är uppbyggd av en rad
ovanför varandra liggande kotor
(pl. 1), som bestå av kotkropp och
bakåt riktad båge med pariga
sidoutskott (ett på vardera sidan) samt
ett oparigt, bakåtriktat utskott,
taggutskottet (pl. 1).
Dessa utskott tjäna som fäste för muskler
och revben. Taggutskotten kunna trots
ryggradens djupa läge kännas i ryggens
medellinje från nedersta halskotan och nedåt.
Pariga ledutskott uppåt och nedåt förmedla
förbindelserna mellan närliggande kotor.
Mellan kotkropparna äro elastiska
brosk-skivor inlagrade, som möjliggöra rörelse
mellan kotkropparna och som tills. m.
lederna ge ryggraden en stor rörlighet och
elasticitet.
Mellan själva kotkroppen och bågen
bildas ett hål. Tillsammans utgöra
dessa hål ryggmärgskanalen,
som innesluter ryggmärgen, vilken från
det stora nackhålet sträcker sig ned
till 1. och 2. ländkotan. De 2 översta
av de 7 halskotorna äro speciellt
utformade för att öka huvudets rörelse.
Bröstkorgens ben.
De i regel 12 paren revben bilda
tills. m. bröstben och ryggrad
bröstkorgen, som är inlagrad i övre
bålväggen och därigenom ger denna god
fasthet men samtidigt stor elasticitet. Trots
detta uppstår vid yttre våld lätt
revbensbrott.
De 7 översta paren revben äro fästa direkt
på bröstbenet, de följ. 3 paren på ovanför
liggande revben, och de 2 sista p-ren sluta
fritt i bålväggen (pl. 1). Härigenom bildas
bröstkorgskanterna, som kunna kännas och
ses (pl. 1 och 3). Hos en harmoniskt
utvecklad människa är vinkeln mellan dessa
kanter omkr. 90° (pl. 1).
Armarnas ben
äro fästa vid bålens genom
skulder-gördelns ben. Dessa utgöras av
det trekantiga, platta skulderbladet och
nyckelbenet. Från skulderbladets övre
bakre yta utgår en tvärgående benås,
skulderbladskammen, som fortsätter i
ett utåt och framåt riktat benutskott
över skulderleden, genom vilket
nyckelbenet sammanbinder skulderbladet
med bålskelettet. Förbindelsen
förmedlas genom två nyckelbensleder, en
inre med bröstbenet och en yttre med
skulderbladet. Tack vare den rörliga
förbindelsen med bålskelettet kan det
155
156
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
