Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Armégevärsskytte, av redaktör Karl Aug. Larsson - Skolskjutning - Värde och betydelse - Armégevärsskytte mot internationell tavla - Tävlingsregler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARMÉGEVÄRSSKYTTE
Det hittills sagda har behandlat
skol-skjutningen ur mera allmänna
synpunkter. Ur rent sportslig synpunkt
måste en mer finringad tavla än den
5-(6-)ringade anses önskvärd, då en
sådan mer än den grovringade låter
varje skott komma till sin rätt eller
m. a. o. tydligare visar vad varje skott
är värt. De korta skjuttiderna tvinga
även skytten att skjuta flertalet skott
med mindre precision.
Man finner därför också, att nya
tävlingsformer spontant upptagits vid
sidan av det officiella
skjutprogrammet, varigenom behovet av mera
finringad tavla och långsammare
skottlossning tillgodosetts. Samtidigt
med detta har fältskyttet vunnit
terräng i ännu snabbare takt. Tendensen
går alltså numera mot att helt skilja
mellan precisionsskjutning och
fältskjutning. F. B-e.
SKYTTE MOT INTERNATIONELL TAVLA.
Skjutning med armégevär upptogs
på VM-programmet 1911, sedan det
visat sig, att -Mrigevärsskyttet alltmer
avlägsnat sig från det enkla
armé-gevärssky ttet. Skjutningen utföres
med den arrangerande nationens
armégevär för att undvika, att tävlingen
huvudsakligen kommer att gälla vilket
land, som har det bästa geväret.
Farhågorna, att härigenom det
arrangerande landets skyttar skulle bli
gynnade, ha visat sig ogrundade. En olä-
De vanligaste taveltyperna.
genhet är emellertid, att några länders
armégevär äro föga lämpliga som
tävlingsvapen.
Tävlingsregler.
Fastställda 1938 av Internationella
Skytteunionen (Union Internationale de Tir).
Skjutningen omfattar dels tävling för
5-mannalag, dels individuella tävlingar,
sammanlagt i alla tre ställningarna och för varje
särskild ställning.
Skjutningen utföres på 300 m mot 10-ringad
internationell tavla (se vidstående bild).
Varje deltagande nationslag erhåller efter
lottning 10 gevär av den typ,
som är fastställd för den
arrangerande nationens armé. Dessa
få ej ändras; gevärsrem får
begagnas. Bestämmelserna för
skjutställningarna äro desamma
som för fritt gevär (remmen är
dock tillåten även i stående).
Lagtävlingen omfattar
20 skott i vardera liggande,
knä-stående och stående samt högst
6 provskott i varje ställning.
Markering sker efter varje skott.
Man skjuter i serier om 10 skott,
varje serie mot ny tävlingstavla.
Hela skjutningen skall utföras
på 2 V2 tim.
Vid lika poäng avgör: 1)
största antalet träffar inom
ringarna, 2) största antalet träffar inom
svarta pricken, 3) största antalet
10-or, 9-or etc., 4) avståndet
(från centrum) till sämsta
kulhålet på sista tavlan (resp. sista
ståendetavlan).
Individuella
tävling-a r. Bäste man individuellt i
lagtävlingen blir världsmästare.
— Om VM-titeln i varje
särskild ställning tävlas med 40
skott på 1V2 tim., i regel på
valfri dag och före lagtävlingen.
Vid tävlingar i Sverige, spe-
275
264
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
