Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Armégevärsskytte, av redaktör Karl Aug. Larsson - Armégevärsskytte mot internationell tavla - Tävlingsregler - Teknik - Värde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARMÉGEVÄRSSKYTTE
ciellt vid SM, tillämpas dessa bestämmelser
med vissa modifikationer.
Teknik.
Lättare att skjuta med ett främmande gevär
än man skulle tro.
Tekniken är givetvis något olika vid
skjutning med det egna landets
armégevär och ett främmande lands.
Siktningen är dock i huvudsak densamma.
Då den internationella tavlan har
helsvart riktprick, är det som allmän regel
lämpligast att »ta pricken på kornet»,
d. v. s. sikta omedelbart under pricken.
Visserligen blir riktpunkten på detta
sätt ganska obestämd, särskilt då man
tvingas hålla av för vinden, men ögat
har en mycket stor förmåga att måtta
in kornets läge i förhållande till
pricken. Då man skjuter från en mörk
skjuthall mot en solbelyst tavla, ter sig
pricken ofta skimrande, ljus och
konturlös, varför många då föredraga att
hålla mitt i. Denna skjutning är
kanske mer krävande för ögonen än någon
annan.
Skjutning med ett helt främmande
gevär kan synas vara en mycket svår
uppgift. Det visar sig dock, att de
verkligt goda skyttarna i regel bemästra
svårigheterna, varav man kan draga
den slutsatsen, att det viktigaste i all
skjutning är själva avtryckstekniken.
Naturligtvis har den skyttetekniskt
kunnige något större förutsättning att
lära sig behärska ett nytt vapen. Mera
avgörande än tekniken är dock
tävlingshumöret. Detta bestyrkes av att
»hemmaborna» sällan triumfera i en
armégevärsmatch. Den som skjuter
med sitt eget gevär har den psykiska
belastningen att känna sig förpliktad
prestera åtm. sina vanliga poäng.
Utlänningen tävlar utan dylika
hämningar. Han känner mera påtagligt, att han
måste kämpa sig till varje poäng, och
denna koncentration vid varje skott ger
i regel de bästa resultaten. Utom
beträffande siktningen sammanfaller
tekniken vid armégevärsskytte mot
internationell tavla med precisionsskjutning
mot svensk tavla.
Armégevärsskjutning mot internationell tavla
sker i regel under för skytten mycket
gynnsamma förhållanden: skydd för sol, regn och
vind, kikarspaning, markering efter varje
skott, vindläsning o. s. v. — Här ses
finländarna i aktion vid VM 1937 (Ekman skjuter,
Talvenheimo vid kikaren).
Armégevärsskytte t mot internationell tavla
— en nyttig förberedelse för
frigevärs-skyttet.
Speciell träning för denna
tävlingsgren förekommer knappast. Den står
ungefär mittemellan den svenska
skol-skjutningen och den internationella
frigevärsskjutningen och låter sig i
träningshänseende förena med båda
dessa. I Sverige utövas den ofta som
en god träning för den vanliga svenska
skolskjutningen. Den finringade tavlan
och den långsamma skottlossningen
tvinga till en noggrannhet, som är
mycket uppfostrande. Sitt största värde
har den dock som förbindelselänk
mellan det på bred bas utövade nationella
skyttet i olika länder och det av en
liten elit idkade »internationella»
fri-gevärsskyttet. Sveriges bästa
frige-värsskyttar ha nästan utan undantag
börjat sin karriär med
armégevärsskytte på den internationella tavlan.
Skjutning med armégevär av
försöksmodell har mycket gemensamt
med -Mirigevärsskytte och behandlas
därför i huvudsak tills. m. detta.
277
264
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
