Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Atlantflygning - Tidigare flygförsök, av redaktör H. Martin - Atlantflygningar med flygplan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATLANTFLYGN ING
besättningen (5 man utom Read) en total
vikt av 12 900 kg, för dåvarande
förhållanden oerhört stor.
Starten ägde rum 15 maj på e. m.,
gemensamt med de två andra
NC-flyg-båtarna (»NC-1» och »NC-3»; »NC-2»
hade vid provflygningen ej kunnat höja
sig från vattnet). Till att börja med
hölls sluten formation, men efter några
timmar gjorde »NC-4:s» större
motorstyrka sig gällande, och den lämnade
de andra efter. På sträckan Trepassey
—Azorerna voro 21 jagare utplacerade
för att ingripa vid eventuella
nödlandningar. Första delen av färden
gynnades av månsken och vackert väder,
tills »NC-4» kommit 325 km från ön
Corvo (den västligaste av Azorerna),
då dimma började uppstå och tvingade
ned flygbåten på havet för orientering.
Efter en stunds vila fortsattes
flygningen, och efter sammanlagt 15’ 18m
flygtid gick »NC-4» ned vid staden
Horta på ön Fayal, den mellersta av
Azorerna.
»NC-1» däremot måste gå ned 320 km n.
om Fayal, och då sjön var för gropig för
att man skulle kunna starta på nytt,
begärdes telegrafiskt hjälp; efter fem timmar
räddades besättningen av en ångare, medan
flygbåten togs på släp. När man hunnit
en bit, sprang emellertid bogserlinan, och
»NC-1» uppslukades av vågorna.
Även »NC-3» tvingades av tjockan att gå
ned, 70 km s. v. om Flores. Härvid råkade
flygbåten få rodren delvis sönderslagna av
de fyra meter höga vågorna, varjämte även
radioapparaten samt en av sidoflottörerna
skadades. »NC-3» låg därför alldeles
isolerad från yttervärlden. Emellertid lyckades
man ta sig i land på Azorerna med
motorernas hjälp och glidande på vågorna.
Under 52 timmar fortgick den c:a 330 km långa
spännande färden över Atlantens
vitskum-mande vågor och torde vara världsrekord i
vattenglid med flygbåt på öppna havet.
»NC-3» var emellertid efter denna färd ur
leken, varför »NC-4» blev ensam på den
återstående etappen.
20 maj flög Read från Horta till
Ponta Delgada på 1’ 44m. Där fick han
emellertid på grund av dåliga
väderleksförhållanden stanna ända till 27 maj,
då »NC-4» startade mot portugisiska
kusten. Den c:a 1 500 km långa
etappen till Lissabon tillryggalades utan
nämnvärda äventyr på 94 43m. »NC-4»
fortsatte 30 maj till Ferrol på Spaniens
nordkust och flög dagen därpå till
Ply-mouth i England på en sammanlagd
flygtid av 11* 26m. Den verkliga
flygtiden från New York till Plymouth
utgjorde 2d 7’ 33m, ehuru vidriga
väderleksförhållanden utsträckte färdtiden
till 16d.
Det andra flygekipaget, som lyckades
besegra Atlanten 1919, var ett Vickers
Vimyplan, med engelsmännen J. ->A
1-c o c k och A. Brown (navigatör)
ombord. De flögo från Newfoundland
till Irlands västkust på 16l 12m, gjorde
därmed den första direkta flygningen
över Atlanten och vunno Daily Mails
pris.
ATLANTFLYGNINGAR MED FLYGPLAN.
Närmare detaljer om märkligare flygningar återfinnas under uppslagsorden på respektive flygare.
I tabellen är A förkortning för Atlantflygning.
1919 »Vs—"/5: A. C. Read med 5 man, U. S. A.; 1 600 hkr Liberty-Curtissflygbåten »N C—4»;
Trepassey Bay (Newfoundland)—Azorerna—Lissabon; 3 900 km, flygtid 26t 43m. Första
genomförda etappflygningen.
» "/o—’Ve: J. Alcock och A. Brown, England; 750 hkr Rolls Royce-Vickers Vimy; S:t John’s
(Newfoundland)—Clifden (Irland); 3 200 km, 16t 12m. Första direktflygningen. Delvis
mycket svår färd genom ett par oväderscentra, delvis rätt stark medvind.
1922 M/s—’7«: S. Cabral och G. Coutinho, Portugal; 375 hkr Rolls Royce-Fairey;
Lissabon-Kanarieöarna—Kap Verdeöarna—S:t Paul—Fernando de Noronha—Pernambuco
(Brasilien) ; 5 900 km. Två maskiner spolierades under färden men ersattes. Första
etappflygningen över Sydatlanten.
1924 ~J/;—M/s: E. Nelson (svensk-amerikan) och L. Smith med två mekaniker, U. S. A.; 400
hkr Liberty-Douglas; Hull—Kirkwall (Orkneyöarna)—Reykjavik—Frederiksdal
(Grönland)—I vigtut (Grönland)—ley Tickle (Labrador); 4 600 km, flygtid 39t 23m. Etapp under
världsomflygning. Första Atlantflygningen över Island och Grönland.
305
316
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
