- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 1. A-Brännboll /
335-336

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Atlantkappsegling, av redaktör Ture Rinman - Atlet - Atletik - Attaque simultanée - Attervall, Lennart

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ATLET

en vacker segling på 18 dygn 15 tim.
19 min. Sista båt i mål hade en tid av
28 dygn 2 tim. 55 min.

En för segelsporten mycket värdefull
tävling.

Atlantkappseglingarna åtnjuta en
ständigt växande popularitet. Denna
är desto märkligare, som det ända
till helt nyligen ansågs dumdristigt
att företaga oceanseglingar i små
båtar. Seglingarna ha stor betydelse
för segelsporten; de visa vägen till
snabba och sjödugliga långfärdsbåtar
samt premiera sjömanskap och
navigationskunskaper. Det gäller nämligen i
mycket hög grad om
Atlantkappseglingarna, att de vinnas ej blott genom
en god båt utan även genom en
uthållig besättning och kunnig navigering.

»Dorade» vann 1931 års segling till
stor del genom att välja en nordligare
väg än de övriga deltagarna. Genom att
söka sig upp norr om Sable Island och
Virgin Rocks och styra ostvart först
på höjden av Newfoundland
tillförsäkrade sig denna båt de högre
latitudernas hårda nordliga och
nordvästliga vindar. Denna väg är förbunden
med ej obetydliga risker. Den är
stormig, och faran för kollision med
drivande isberg föreligger vid den tid på
året (försommaren), då seglingarna i
regel hållas. Det har därför föreslagits,
att Cruising Club of America, vars
regler gällt vid seglingarna, skulle
stipulera en kurs under seglingens
förra del i överensstämmelse med de
ungefärliga trader passagerarlinj ef
ar-tygen vid denna årstid följa för att
undgå faran av isberg. Vid segling
ostvart skulle enligt detta förslag
båtarna tvingas uppsöka en position på
latitud 42° nord och longitud 50° väst,
innan de tillätes storcirkelsegling mot
Nordeuropa — eller, givetvis, varje
kurs, som bär sydligare.

Litteratur: L. Dinklage,
»Ozean-Wettfahr-ten» (1936); A. F. Loomis, »Ocean racing»
(London 1936, med utmärkta illustrationer).

Atlet (av grek. athletes), idrottsman.
Ordets moderna användning i vårt land

om en särskilt muskelstark människa
är en förträngning av det grekiska
ordets betydelse. Jfr Atletik. M.P:nN-n.

Atletik (av grek. athlesis, idrott). I
antikens »athletik» skilde man mellan
lätta och tunga grenar. Till de förra
räknades löpning, hopp och
spjutkastning, till de senare brottning, nävkamp
och allkamp. Diskuskastning räknades
ibland till lätta, ibland till tunga
grenar. Stundom fördes enda korta
lopp till lätta grenar, medan långa
och vapenlopp räknades som tunga.

Denna indelning har i modern tid
upptagits av tyskarna, som skilja på
lättatletik, Leichtathletik, d. v. s. fri
idrott, samt tungatletik, Schwerathletik,
d. v. s. brottning och tyngdlyftning.

I de engelsktalande länderna
motsvarar däremot eng. athletics eller
athletic sports endast vår fria idrott
liksom det franska sport athlétique.

I Danmark har ordet båda
betydelserna: Dansk Athletik-Forbund (för fri
idrott) men Dansk Athlet-Union (för
tyngdlyftning).

Enligt svenskt språkbruk är ordet
atletik sedan 1880-talet liktydigt med
->tyngdlyftning. När den fria idrotten
började vinna terräng i vårt land på
1880-talet, måste man därför för den
nya sporten nyskapa ordet allmän
idrott, senare fri idrott, vilket medfört
åtskilliga olägenheter och missförstånd.

M. P:n N-n; A-ö.

Attaque simultanée [ata’k [-simylta-ne’],-] {+simylta-
ne’],+} fr., samtidigt anfall av båda
motståndarna i fäktning. -^Coup double.

Attervall, Lennart, friidrottsman
(f. 191120/3 i Perstorp, Skåne),
folkskollärare, sedan 1937 i Vendelsö.
Började på allvar tävla i spjut 1931 och
blev svensk mästare 34, 35, 37 och 38.
Vid OS 36 blev han överraskande fyra
och satte s. å. sv. rek. med 71,72 m, som
han 1937 förbättrade till 74,77 m. Hans
stil överensstämmer till stor del med
Matti Järvinens men är mindre smidig.

Han är även utmärkt femkampare
och vann SM 37 med rekordresultatet
3 492 poäng. Bild sp. 337.

335

336

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:10:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/1/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free