Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Automobilsport - Racersportens betydelse och risker, av Dipl.-Ing. Eberhard Hundt, Stuttgart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUT OMOBILSPORT
Återigen rengjordes stället nödtorftigt för
tredje heatet och finalen. Under denna ägde
på nytt en olyckshändelse rum. Den till
Europas racerelit hörande greve Czaykowski
sladdade med sin vagn, vilken slog över och
råkade i brand, varvid föraren omkom. Då
först avbröts loppet.
För stor djärvhet förorsakar ofta en
olycka.
I de fall, då föraren själv är orsaken
till en olycka — och det är mycket ofta
fallet —, är orsaken vanligen, att han
av tävlingsfebern lockas att taga
alltför stora risker. Typiskt är, att dylika
olyckor mestadels hända i eller vid
ingången till en kurva.
Det är mycket svårt även för den
mest rutinerade förare att, när det
gäller att hålla konkurrenter från livet
eller passera en motståndare, bedöma
den hastighet, med vilken han kan
komma genom en kurva.
Det mest typiska exemplet på en dylik
olycka gav Tripolis Grand Prix 1934. När
den ledande Taruffi angreps av Chiron,
vilken i sin tur jagades av Moll och Varzi,
försökte han taga kurvan efter raksträckan
förbi de stora läktarna utan att nedbringa
farten. Detta var även för en man med
Ta-ruffis mästerliga körteknik en ren
omöjlighet och resulterade i att hans Maserati
kastades ut ur kurvan och att han själv
hamnade en god bit från vagnen med svåra
skador.
Racersportens historia är fylld av
exempel på att en alltför stor djärvhet
av en rutinerad förare kostat honom
livet. Särskilt torde detta vara orsaken
till många av de olyckor, som
förekomma på amerikanska banor.
Olyckstillbud uppträda vid
racertäv-lingar oftast så plötsligt, att det
erfordras en ovanligt snabb
reaktionsförmåga hos föraren för att avvärja dem.
En förare, som saknar nödvändiga
förutsättningar och rutin, blir därför lätt
skuld till en olycka. Detta var bl. a.
fallet vid det ödesdigra Vramloppet
1933. För att söka förebygga olyckor
av detta slag underkastas numera det
fåtal förare, som deltaga i kontinentens
storlopp, en lång och noggrann
prövo-tid, innan man anförtror dem den
moderna racersportens fartvidunder.
Naturkrafterna segra över man och
maskin.
Mången gång har varken maskinen,
banan eller föraren skulden. Vid de
enorma hastigheter, som numera nås,
kunna yttre omständigheter, vilka
ligga utanför all mänsklig makt att
förutse eller avvärja, framkalla en
katastrof. Det bästa exemplet härpå gåvo
rekordförsöken på autostradan vid
Frankfurt a. M. i januari 1938. En
plötslig vindby lyfte Rosemeyers vagn
från banan och virvlade om den i
luften utan minsta chans för ens en
kör-teknikens mästare som Rosemeyer att
avvärja olyckan. Till samma kategori
hör även den olycka, som träffade
amerikanen Frank Lockhart.
Racersporten — den moderna tidens sport.
Trots de risker, som den moderna
racersporten innebär, är det ej svårt
för firmorna att fylla de luckor, som
döden gjort i racerförarnas led. Endast
en liten bråkdel av den ungdom, vars
högsta önskan är att bli racerförare,
har den minsta chans att få sin önskan
uppfylld. Den starka dragningskraft,
som racersporten utövar på ungdomen,
beror väl mindre på en önskan att bli
berömd än på det som en av
racersportens främste, sir Henry Segrave,
formulerat som »fartens tjusning».
Främst är det väl denna
hemlighetsfulla tjusning, som årligen lockar
millioner åskådare till Europas stora
racer-banor. Ingen sport kan väl räkna på så
enorma åskådarmassor som bilsporten,
och ingen har heller samma möjligheter
att bereda plats för dem. Det är icke
ovanligt, att Europas stortävlingar, t. ex.
på Avus, Nürburgring och vid Le
Mans, samla 300 000—500 000 åskådare.
Ännu flera människor vänta i timtal för
att få se en skymt av förbirusande
fartvidunder i Italiens populäraste
racer-tävling, Mille Miglia.
Till slut må framhållas, att beundran
för racersportens främsta blivit i
kanske högre grad än andra sportgrenars
den moderna tidens form av
hjältedyrkan. Män som Segrave, Campbell,
457
474
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
