- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 1. A-Brännboll /
509-510

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Backhoppning på skidor - Träningsgymnastik, av kapten Klas Särner - Backhoppning som kroppsövning, av med. dr Otto Jervell, Oslo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BACKHOPPNING

Armrullning.
Armarna lyftade utåt
och lindrigt böjda.
Med knyck
uppåt-bakåt föras de runt i
små cirklar. — ökar
rörligheten i
axelleden, av stor vikt för
armrörelserna under
svävet.

Balansgång på breda eller smala
sidan av bom, armarna framåt-utåt, lindrigt
böjda.

Jämfotahopp. Fötterna slutna.
Jäm-fotahopp under armsvängning framåt-uppåt
dels på stället i höjd, dels från bänk, plint
e. d. framåt i höjd (a). Nedslaget göres med

a b

fötterna parallella, den ena något framför
(nedslagsställning i backhoppning; b).
Observera armarnas lyftande verkan. — Övar
balansen i nedslaget.

Lyftning av
medhjälpare. Fötterna
till sida och
parallella, en medhjälpare
bäres på ryggen.
Knäböjning och
sträckning. — Stärker
kraftigt benens
sträckmuskler. Nyttigt för
satsen.

Svikthopp. Fötterna slutna. Svikthopp
på hela foten till sida med fötterna hela
tiden parallella. — Stärker benens sträckare,
vänjer fötterna vid löpställningen, tränar
mjukhet i nedslaget.

Vristuppböjning (med motstånd).
Man sitter med ben och vrister sträckta
och tillsammans, medhjälparen på knä
framför. Vristerna böjas upp under med-

hjälparens motstånd.
— Stärker musklerna
på underbenets
framsida, viktigt bl. a. för
skidföringen under
svävets första del.

K. S-r.

BACKHOPPNING SOM
KROPPSÖVNING.

Backhoppet ställer relativt stora
krav på idrottsmannens fysik. Det är
en idrottsgren, som är förenad med
en viss risk, i det att benbrott och
andra skador kunna inträffa. Dessa
olyckshändelser äro dock ej särskilt
vanliga, och skadorna äro sällan av
allvarlig art. I Sverige torde hittills
ha inträffat endast tre dödsfall vid
backhoppning.

Backhoppning är en idrottsgren av
stort värde, såväl i fysiskt som i
psykiskt hänseende.

Under ansatsen är kroppen böjd,
musklerna slappa men färdiga till
ögonblicklig spänning. Själva satsen
består i att man samtidigt skjuter från
med benen och rätar ut kroppen under
bråkdelen av en sekund. Det är
väsentligen musklerna i lår och
underben, som spännas, och på dessa ställas
de största kraven. Satsen kan till en
viss grad likna den plötsliga
spänningen av musklerna under stående
längdhopp. Under färden i luften äro
musklerna huvudsakligen slappa men
spännas åter under nedslaget för att
motstå trycket. Denna växling mellan
spänning och avslappning är en
utmärkt övning för musklerna.

Backhoppning är dock av större
betydelse för uppövning av musklernas
koordination, d. v. s. det intima
samspelet mellan de olika
muskelgrupperna. Ett samordnat muskelarbete är
nödvändigt för god balans. Under
färden i luften gäller det att helt
behärska kropp och skidor. Backhoppet
blir därför en övning i säker
kropps-föring och god balans. Det är även
troligt, att det inverkar gynnsamt på

509

517 509

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:10:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/1/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free