Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Backhoppning på skidor - Backhoppning som kroppsövning, av med. dr Otto Jervell, Oslo - Hur backhoppning bedömes, av överlärare Thure Åkerlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BACKHOPPNING
benstommens struktur och fasthet (-V
Kroppsövningar). Någon särskild
inverkan på hjärta och lungor kan
knappast tänkas.
Psykiskt verkar backhoppning
genom att främja mod och
oförskräckthet, varjämte den ställer stora krav på
nervbehärskning och omdömesförmåga.
Den lämpar sig väl som både
motions-och tävlingssport. I det förra
avseendet är den emellertid ej så bra som
längdlöpning på skidor.
Backhoppning har den stora
fördelen, att den vid lämpliga backar även
passar för barn. I små backar är den en
ofarlig sport. De skador barnen kunna
ådraga sig äro på sin höjd ett benbrott
eller en vrickning, i motsats till
längdlöpning på skidor, som med sina stora
krav på hjärta och lungor kan
innebära allvarliga risker i uppväxtåren
(-^-Kroppsövningar).
Backhoppet kräver kraft och mod
och är därför lämplig som
idrottsövning för män och pojkar, knappast för
kvinnor. O. J-U.
HUR BACKHOPPNING
BEDÖMES.
Tävlingar i backhoppning bedömas i
allmänhet av tre domare, som i regel
ha sin plats på en domarläktare vid
sidan av stupet. Varje domare dömer
för sig.
Internationella
tävlingsreglementet av 1936 innehåller
om bedömning bl. a. följande.
Varje deltagare gör minst två hopp. Alla
hopp bedömas och inräknas i slutresultatet.
För skid- och kroppshållning (stil) ges en
stilpoäng, för hopplängden en
hopplängds-poäng.
Som stående betraktas varje hopp, i vilket
hopparen med full balans nått ut på planet.
Alla andra hopp räknas som fall. Såsom
fallhopp räknas även sådana, då hopparen
berör marken eller skidorna med ena eller
båda händerna för att återvinna
balansen.
Såväl för stil som för hopplängd ges poäng
från 20 till 0. Stående hopp erhåller
stilpoäng från 20 till 8, hopp med fall från 10
till 0.
Det längsta stående hoppet i tävlingen
erhåller hopplängdspoängen 20, varefter
övriga hopplängdspoänger beräknas efter en
tabell. För hopp med fall avdragas 10 poäng
från dessa hopplängdspoäng. Maximipoängen
för fallhopp är 10. Ändras startplatsen
under tävlingen, får det längsta stående
hoppet för varje omgång hopplängdspoängen
20. Poängsättningen sker alltså genomgående
för hela tävlingen, oavsett om vid
densamma förekomma flera klasser.
Poängberäkningen tillgår så:
a) poängsiffran är för varje hopp lika med
summan av poängerna för stil och
hopplängd; b) poängtalet för varje tävlande hos
varje domare är lika med summan av
poängsiffrorna för varje hopp; c) slutpoängen för
varje löpare är lika med summan av
domarnas poängtal.
Poängavdrag för de vanligaste felen
i backhoppning.
Anloppet: Dålig hållning V2—1 p.
Obefogad inbromsning av farten 1—3 p. Fall i
överbacken 20 p.
Satsen: Ingen sats 4 p. Svag sats V2—2 p.
För tidig sats V2—3 p. För sen sats V2—1 P-
Svävet: Krokiga knän 1—3 p. För stark
böjning i höftleden 1—4 p. Svankrygg eller
kutrygg 1—3 p. Kroppen för litet på 1—3 p.
Orolig (ryckig) kroppsföring 1—3 p. Häng
med skidorna Va—4 P- Skidorna nedbrutna
(tuppade) 1—5 p. Saxning, som omedelbart
rättas, V2—1 p. Saxning, som icke rättas,
1—4 p. Skidorna i kryss (bedömes som sax).
Bred skidföring, som omedelbart rättas, V2—
1 p. Bred skidföring, som icke rättas, 1—3 p.
Orolig skidföring 1—3 p.
Nedslaget: För liten framåtböjning V2—2 p.
Stumt nedslag 1—4 p. För djupt nedslag
V2—2 p. Slirning, som hastigt rättas, V2—2
p. Slirning, som långsamt rättas, 2—4 p.
Osäkerhet i både nedslag och underbacken
1—6 p. Fall i nedslaget 10 p. Fall i
övergången eller som följd av denna 8—10 p.
I Sverige har sedan 1935 på försök använts
»öppen bedömning», och 1937 stadfästes sådan
att gälla vid nationella tävlingar. Vid öppen
bedömning visa de tre domarna efter varje
hopp sin poängsiffra. Den mellersta av dessa
blir gällande (17, om de tre domarna ha 16,5,
17 och 18,5). Till denna lägges
hopplängdspoängen (redan före tävlingen fastställes
vilken längd — i allmänhet några meter över
backrekordet —, som skall gälla 20 poäng),
och hoppets sammanlagda poäng ropas
genast ut för publiken. Slutresultat kan
därigenom också meddelas omedelbart efter
sista hoppet.
Internationella Skidförbundet har
rekommenderat anslutna länder att på försök
införa den öppna bedömningen, vilket dock
skett endast i Sverige, som varit
initiativtagare till denna bedömningsart.
Th. A-d.
511
Tryckt 14/9 38.
512
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
