Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björksténs gymnastik, av gymnastiklärarinnan Gertrud Wichmann, Helsingfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BJÖRKSTÉNS GYMNASTIK
nastik. I en dagövning omväxla
allsidiga bålrörelser, som ofta fordra en
väl avvägd balans, med uppmjukande
och psykiskt uppryckande rörelser.
Enkla små »mellanrörelser» äro
instuckna mellan tyngre eller mera
sammansatta, liksom ofta en paus i en tung
och krävande rytmisk rörelse. En
sådan paus kan bli av korrigerande
betydelse och återställa den form, som
ev. gått förlorad. Utgångsställningarna
böra vara omsorgsfullt valda och
utgöra en god bas för rörelserna (särskilt
de rytmiska).
En normaldagövnings sammansättning.
Här följer ett schema för en
normaldagövning. Vid behov kunna en del rörelser
uteslutas, t. ex. olika »mellanrörelser», eller
kombineras med varandra, vidare bör
schemats uppställning göras beroende av
gymnastiksalens inredning.
1. En kort löpning, en liten uppfriskande
lek eller en lätt, livfull gångart; 2.
Ordningsövning; 3. Armövning i stående och med
kroppen i lodplanet; 4. Benövning; 5.
Huvud- och halsövning; 6. Växelsidig
bålövning i lättare utgångsställning; 7.
Upplivande mellanrörelse; 8. Lättare bukövning,
övning för skuldror, nacke och rygg eller
växelsidig bålövning; 9. Svikthopp, fritt
hopp eller benövning; 10. Övning, där
ryggradens rörlighet i sagittalplanet bakåt
uppövas; 11. Övning, där ryggradens rörlighet i
sagittalplanet framåt uppövas; 12.
Jämviktsövning på redskap; 13. Hävövning;
14. Gångövning, lugnande gångart eller för
barn kort springlek eller stillsam lek; 15.
Jämviktsövning eller annan övning, som
särskilt utvecklar den nervösa
koordinationen och kroppens smidighet; 16. Övning för
ryggmusklerna (skuldror, nacke och rygg)
jämte armövning i mera krävande
utgångsställning (stupsittande, -stående,
utfallstå-ende etc.); 17. Starkare övning för
bukmusklerna; 18. Uppiggande mellanövning;
19. Växelsidig bålövning i svårare och mera
krävande utgångsställning; 20. Löpning
eller motionsgivande gångart; 21. Fria och
bundna hopp eller motionsgivande längre
lek (springlek eller större bollek); 22.
Lugnande gångövning. Andning i individuell
takt för öppna fönster.
Arbetssättet.
Arbetssättet är till stor del rytmiskt,
och de rytmiska rörelserna skapas så,
att de bli utom motions- även
formgivande och livfulla. Rytmen bör helt
behärska muskelrörelsen och ej tvärt-
om. Det är av vikt, att övningarna i
ett rörelseprogram variera med hänsyn
till takt och rytm i en grad, som gör
programmet i sin helhet psykiskt
omväxlande och stimulerande. Vid
användningen av musik till gymnastik är
det icke nog, att takten är lämplig —
även strukturen i melodien och rytmen
bör vara ägnad att framkalla och
understryka det, som ledaren vill få fram
av energi och liv vid utförandet av
rörelsen. Vid det gymnastiska arbetet
utgår Björkstén från rytmens förmåga
att psykiskt stegra viljan och öka
glädjeförnimmelsen, två betingelser,
som i hög grad inverka på utlösningen
av arbetsintensitet och uthållighet.
Undervisningen.
Björkstén tillmäter kommandot stor
betydelse för rörelsernas utförande.
En stark och krävande rörelse
fordrar ett fast kommando, en
balansövning ett lugnt och stödjande, en
lätt gångart ett ljust o. s. v. i en
mångfald olika nyanser, vilka alla den
mänskliga stämman bör återge.
Tonklang och styrka avpassas till varje
enskild övning och ge den sålunda sin
karaktär.
Intimt förbunden med kommandot är
användningen av bilder i
gymnastikundervisningen. »Den lärare, som i
sin undervisning förstår att använda
bilder, konkreta eller abstrakta,
förmår lättare väcka elevernas intresse
och uppmärksamhet och höja deras
arbetslust.» Men bilden får aldrig
påtvingas de gymnastiserande utifrån i
form av en uppmaning eller en
befallning: »var det eller det!» Ledaren bör
genom sin undervisning, genom
tonfärgen i sin stämma förbereda eleverna,
så att bilden liksom växer fram, väckes
inuti dem själva. Endast på det sättet
medför den åsyftad verkan: att försätta
de gymnastiserande i ett tillstånd av
andlig lystring, en av de viktigaste*
förutsättningarna för utlösningen av friska
och energiska rörelser.
Gymnastikundervisningen bör
tillgripa alla till buds stående medel för
839
809 839
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
