Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fri idrott - Tävlingsregler och rekordbestämmelser, av Sven Lindhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRI I DROTT
TÄVLINGSREGLER OCH
REKORDBESTÄMMELSER.
Den fria idrottens tävlingsregler ha
under hand utformats i England,
framför allt vid universiteten i Oxford och
Cambridge. När engelska
idrottsförbundet bildades 1880, utarbetades för
hela England gemensamma regler, de
första i sitt slag.
De första reglerna.
Engelska idrottsförbundets första regler
hade följande lydelse:
1. Ingen hjälp får lämnas en tävlande i
starten eller under loppet.
2. Varje tävlande, som startat före
signalen, skall kallas tillbaka enligt starterns
gottfinnande. Denne skall ha rätt att
diskvalificera honom, om han upprepar sitt fel.
3. I häcklöpning skall varje deltagare ha
sina egna häckar över hela distansen.
Häcken skall vara 3 fot 6 tum hög.
4. I hastighetslopp skall varje deltagare
hålla sin egen del av banan.
5. Avsiktligt knuffande eller löpning
tvärsöver banan eller hindrande av medtävlande
diskvalificerar gärningsmannen.
6. I stavhopp och höjdhopp äro tre försök
på varje höjd tillåtna. Höjderna fastställas
av domarna. Endast om ribban rives, räknas
det som ett försök.
7. I längdhopp, kulstötning och
släggkast-ning äro endast tre försök tillåtna. De tre
bästa deltagarna i första försökstävlingen
göra ytterligare tre försök i finalen. Det
längsta kastet, stöten eller hoppet av de sex
försöken avgör segern.
8. Släggan skall kastas från en cirkel med
7 fots diameter. Kastet mätes från närmaste
punkten på cirkeln till kanten av
släggku-lans nedslagsplats.
9. I längdhopp, kulstötning och
släggkast-ning räknas det som ett försök, om
ansatsgränsen överskrides. Alla längdhopp skola
mätas från ansatsgränsen till närmaste plats,
där någon del av kroppen berört marken.
10. Vikten på släggan (kula och handtag)
samt kulan skall vara 16 pund vardera.
11. Kulan och huvudet på släggan skola
vara av järn och cirkelrunda. Släggans skaft
skall vara av trä.
12. Längden på släggan från handtagets
övre ända till bottnen på kulan får ej
överstiga 4 fot.
13. Kulan skall stötas från skuldran med
endera handen och från en 7 fots cirkel. Stöt
räknas ej, om kulan kastats eller om någon
del av kroppen berör marken utanför
begränsningslinjen. Alla stötar skola mätas
från närmaste punkt på cirkeln till kanten
av kulans nedslagsplats.
14. I gångtävlingar överlåtas varningar
och diskvalifikationer till domarnas
avgörande.
15. Domarnas beslut i varje tävlan är
definitivt.
16. Alla slags tvistigheter och alla frågor,
som kunna uppkomma, för vilka stadganden
ej finnas i dessa regler, liksom tolkningar av
dessa regler, hänskjutas till tävlingsledningen,
vars beslut är definitivt.
Dessa regler gälla i princip alltjämt.
Sverige tog initiativet till gemensamma
internationella regler.
Trots att de engelska reglerna i stort
sett följdes överallt, uppstodo dock ofta
tvister vid internationella tävlingar.
Engelsmännen, som byggde på gammal
tradition, hade nämligen i sina regler
underlåtit att precisera vad som av
dem ansetts självklart.
Då vid OS 1908 många tvistigheter
mellan nationerna förekommit,
utarbetade en kommitté med J. S. Edström
som ordf. till OS i Stockholm 1912 nya
och utförligare regler med de engelska
som underlag. Då Internationella
Idrottsförbundet bildades 1913, antogos
tävlingsregler, som i stort sett byggde
på de vid OS 1912 gällande.
Det internationella förbundets regler,
som vid många tillfällen omarbetats och
kompletterats, skola följas vid alla
internationella tävlingar. Vid nationella
tävlingar äro länderna dock ej skyldiga
att följa de internationella
tävlingsreglerna, men i så gott som alla länder
göres dock detta, några oväsentliga
detaljer undantagna. Jfr vidare avsnitten
»Tävlingsregler» vid artiklarna om de
olika friidrottsgrenarna, t. ex.
Diskus-kastning, Häcklöpning o. s. v.
Världsrekordbestämmelser.
Internationella Friidrottsförbundet
uppgjorde 1914 den första
världsrekordtabellen, och förbundets regel- och
rekordkommitté undersöker sedan dess
varje rekordanmälan, som därpå
före-lägges förbundets kongress för
godkännande. Det förekommer dock, att
världsrekord godkännas genom
skriftlig omröstning.
378 350
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
