Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fri idrott - Tävlingsregler och rekordbestämmelser, av Sven Lindhagen - Tävlingsstatistik, av Sven Lindhagen - Nationernas ordningsföljd vid OS och EM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRI I DROTT
För att ett resultat skall kunna godkännas
som världsrekord fordras bl. a.:
1. Att det nåtts av en idrottsman, som
tillhör sitt lands idrottsorganisation.
2. Att vederbörande idrottsman är amatör.
3. Att hans lands idrottsförbund tillhör
Internationella Friidrottsförbundet.
4. Att resultatet nåtts på allmän tävlan
(ej klubbtävlan eller klubbmatch).
5. Att kontrollen skötts enligt
Internationella Friidrottsförbundets regler samt att
banor och redskap varit i enlighet med
reglerna.
6. Att tävlingsgrenen varit på vederbörligt
sätt (enligt landets egna regler) kungjord
och att den funnits upptagen med
deltagarförteckning i dagsprogrammet.
7. Att resultatet ej underlättats av
medvind.
8. Att konstlad pace ej förekommit.
(Däremot är det tillåtet att sätta rekord i
handi-caplopp, givetvis blott för den, som löper
hela sträckan.)
Anmälan om världsrekord skall av
tävlingsarrangören göras på internationellt
fastställd rekordblankett och underskrivas av
tjänstgörande funktionärer, vilka intyga, att
tävlingen arrangerats i enlighet med
reglerna och att resultatet kontrollerats samt, i
fråga om kasttävlingar, att redskapet vägts.
Rekordanmälan insändes därpå till det egna
landets idrottsförbund, som vidare’..)’, fordrar
densamma till det internationella förbundets
rekordkommitté.
TÄVLINGSSTATISTIK.
Nationernas ordningsföljd vid
Olympiska Spelen.
Internationella Olympiska Kommittén har
vid upprepade tillfällen fastslagit, att någon
officiell poängberäkning av nationernas
insatser i alla grenar sammanlagt ej skall
förekomma vid OS.
Inom Internationella Idrottsförbundet ha
däremot flera gånger förslag väckts om
poängberäkning för fri idrott, och vid
kongressen i Paris 1924 beslöts på Hollands
förslag att instifta en poängtävlan mellan
länderna, där segraren i varje gren skulle
erhålla 6 poäng, tvåan 5, trean 4 etc., till
sexans 1 poäng. Beslutet har dock aldrig
trätt i kraft.
Den poängberäkning, som icke desto
mindre städse förekommit vid spelen, är alltså
inofficiell. Till och med OS 1920 räknades
allmänt poäng för de tre bästa enligt skalan
3, 2, 1; i Paris 1924 användes på sina håll —
bl. a. av fransmännen själva — skalan 10, 5,
4, 3, 2, 1 för de sex bästa; senare har
huvudparten av den internationella pressen
enats om 7, 5, 4, 3, 2, 1.
Vid poängberäkningen här nedan har
skalan 3, 2, 1 använts t. o. m. 1912, speciellt av
den anledningen, att utslagningssystemet
under denna tid blott gick ut på att få fram tre
pristagare (därefter har utslagningssystemet
baserats på att få fram sex finalister).
För jämförelsens skull har såväl skalan
3, 2, 1 som 7, 5, 4, 3, 2, 1 använts för OS
1912 och 20. Vid OS 1912 deltogo dock blott
tre lag i finalerna i stafettlöpningarna och
laglöpningen på 3 000 m.
Tyngdlyftning och dragkamp, som vid
tidigare OS tillhörde gruppen fri idrott, ha
icke medräknats i nedanstående uppgifter.
Aten 189 6.
Poäng räknad efter 3, 2, 1 för de tre bästa
i varje gren. — 1) U. S. A. 39 p.; 2) Grek-
380 350
land 13 p.; 3) Australasien 6 p.; 4) Frankrike
4 p.; 5) Storbritannien och Tyskland 3 p.;
7) Ungern 2 p.; 8) Sverige 1 p.
Paris 190 0.
Poäng: 3, 2, 1. — 1) U. S. A. 79 p.; 2)
Storbritannien 20 p.; 3) Frankrike 9 p.; 4) Ungern
4 p.; 5) Böhmen och Italien 2 p.; 7)
Australasien, Danmark, Norge och Sverige 1 p.
S:t Louis 190 4.
Poäng: 3, 2, 1. — 1) U. S. A. 131 p.; 2)
Canada 3 p.; 3) Irland 2 p.; 4) Grekland
och Tyskland 1 p.
Aten 1906.
Poäng: 3, 2, 1. — 1) U. S. A. 50 p.; 2)
Sverige 19 p.; 3) Grekland, Irland och Ungern
10 p.; 6) Storbritannien 8 p.; 7) Canada 5 p.;
8) Australasien och Finland 4 p.; 10)
Frankrike och Tyskland 3 p.
London 190 8.
Poäng: 3, 2, 1. — 1) U. S. A. 73>/3 P-; 2)
Storbritannien 37 p.; 3) Canada och Sverige
8 V.i P-; 5) Grekland 6 p.; 6) Sydafrika 5 p.;
7) Norge 4 p.; 8) Tyskland 3 p.; 9) Frankrike,
Italien och Ungern 2 p.; 12) Australasien
och Finland 1 p.
Stockholm 1912.
Poäng: 3, 2, 1. — 1) U. S. A. 80 p.; 2)
Finland 29 p.; 3) Sverige 27 p.; 4)
Storbritannien 12 p.; 5) Canada 8 p.; 6) Sydafrika 5 p.;
7) Frankrike, Grekland och Tyskland 4 p.;
10) Norge 3 p.; 11) Italien och Ungern 1 p.
Poäng räknad efter 7, 5, 4, 3, 2, 1 för de
6 bästa i varje gren. — 1) U. S. A. 284,5 p.;
2) Sverige 96,5 p.; 3) Finland 91 p.; 4)
Storbritannien 43 p.; 5) Canada 29 p.; 6) Norge
och Tyskland 16 p.; 8) Sydafrika 15 p.; 9)
Grekland 11 p.; 10) Frankrike 10 p.; 11)
Italien 6 p.; 12) Danmark och Ungern 5 p.;
14) Österrike 2 p.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
