Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fysiologi, av med. doktor T. Holst-Larsen, Oslo - Hur musklerna arbeta - Hur nervsystemet arbetar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYSIOLOGI
En muskels prestationsförmåga beror
mycket på muskelns träning. Ju mera
övad en muskel är, desto större vikt
kan den lyfta och desto längre dröjer
det, innan den blir trött.
Bild 7. Schematisk framställning av direkt
överföring av intryck från huden (1) genom
en sensibel neuron (2) till ryggmärgen och
vidare över en motorisk neuron (3) till en
muskel (4), s. k. enkel reflex.
»Nyttoeffekten.»
Det är väl känt, att man blir varm
genom muskelarbete. Den bildade
värmeenergien är t. o. m. 3—4 ggr så stor
som det samtidigt utförda mekaniska
arbetet. Man kallar den energi, som
nyttiggöres som mekaniskt arbete, för
nyttoeffekten. Den är för
musklerna 20—30 %, d. v. s. V5—1/a av den
i näringsämnena bundna kemiska
energien omsättes i arbete och resten i
värme. Nyttoeffekten är störst vid de
rörelser vi dagligen utföra, t. ex. vid
gång. Den stiger vid träning. Detta
beror dock ej så mycket på att den
enskilda muskelns nyttoeffekt förändras
utan på att man genom övning
utesluter onödigt bruk av musklerna och
blott använder de för rörelsen absolut
nödvändiga musklerna.
Musklernas energikällor.
Vår kännedom härom är bristfällig,
men vi veta, att sönderdelningen av
muskelglykogenet (jfr sp. 478) är av
stor betydelse. Även äggviteämnen och
fett kunna tjäna som energikälla för
musklerna, men enligt mångas åsikt
måste dessa näringsämnen då först
ombildas till glykogen.
Muskeltröttheten har dels satts i
samband med glykogen- eller
syrebrist, dels med anhopning av
mjölksyra eller andra
ämnesomsättningsprodukter (»trötthetsämnen»). Frågan är
ännu oavgjord. Det må här tillfogas,
att den trötthet man känner efter
ansträngande muskelarbete kanske oftast
beror på trötthet i nervsystemet,
antingen i de nervceller, som sända
impulserna till musklerna, eller i de
motoriska ändplattorna. Det förefaller, som
om själva nervfibrerna icke bli trötta.
Hur nervsystemet arbetar.
Ncuronen är nervsystemets minsta
självständiga del.
Nervsystemet är uppbyggt av s. k.
neuroner. En sådan är en nervcell med
sina utlöpare. De flesta nervceller ha
många korta, starkt förgrenade
nerv-utlöpare samt en enda lång
nervutlö-pare eller nervfiber (bild 1:3). Det
perifera nervsystemet består av
buntar av nervfibrer, som löpa rakt in mot
det centrala nervsystemet (hjärna och
ryggmärg) eller ut från celler i detta.
Dessa buntar av nervfibrer kallas
nerver. En nerv kan liknas vid en
telefonkabel, där nervfibrerna motsvara
trådarna, som ligga omgivna av
isoleringsmaterial.
Efter sin verksamhet kunna
neuro-nerna delas i tre grupper: 1. I n å
t-ledande eller sensibla neuroner,
vilkas nervfibrer leda intryck inåt till
centrala nervsystemet, dels från
känselorganen och huden, dels från
muskler, senor och leder och slutligen från
inälvorna. 2. Utåtledande, som
leda impulser (»budskap») från
centrala nervsystemet till musklerna och
körtlarna. Dessa neuroners nervfibrer
bilda de motoriska (rörelse-) och
sekretoriska (avsöndrings- )nerverna
(bild 8:7). 3. Förbindelseneuro-
477
496
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
