Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fäktning, av major Nils E. Hellsten - Fäktkonstens historia - Den italienska skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F AKTNING
i Köpenhamn, vilken han också
tillägnade sin bok (en senare upplaga,
1618, tillägnades Gustaf II Adolf). Han
var en man, som i grunden kände sin
tids fäktning.
Bild 7. Fäktning omkring 1600. — Prima
guardia, den första av de fyra
huvudguar-dior, som omnämnas i Salvator Fabris’
berömda fäktbok, ur vars första upplaga (1606)
bilderna 7—12 äro hämtade. Lägg märke
till att författaren har avbildat rena
medeltidsvapen.
Hur en fäktmatch tillgick omkring 1600
(enligt Fabris).
Man kunde välja att fäkta endast med
rappir eller att i vänstra handen ha dolk
eller kappa (skölden var nu omodern). De
båda motståndarna ställde sig utanför
»mis-sura larga», d. v. s. det avstånd, då man
måste taga ett steg framåt för att kunna nå
motståndaren.
Om vi antaga, att de båda motståndarna,
A och B, började som Cyrano i den bekanta
duellscenen:
»Först, vicomte, den befjädrade hatten
vill jag kasta med vårdslöst behag
och därefter min kappa. Ta fatt den»,
så gällde det sedan att dra rappiren och
placera handen i en av de fyra
huvudguar-diorna: prima, handen högre än huvudet,
spetsen framåt, naglarna åt höger, tummen
nedåt; seconda, handen något lägre,
naglarna nedåt; tertia, som seconda men handen
lägre; quarta, med naglarna uppåt. —
Guardia var fortfarande ett anfallsläge eller första
delen av ett anfall.
Så måste A intaga en postura (=
ställning) med kroppen. Vilken ställning man än
valde, skulle man kunna använda alla
guar-diorna. När A tog en postura, borde B genast
intaga en liknande, contra postura. Medan
B gjorde detta, kunde A ha ändrat sin
postura, vilket hade till följd en ny contra
postura från B (se bild 7 och 8). — Träningen
gick i mycket ut på att öva en mängd olika
ställningar, ju fler, dess bättre, och
övergången mellan dessa.
Under tiden hade man avancerat till
mis-sura larga. Nu kunde anfall väntas och
göras, det gällde att vara täckt i en linje
från motståndarens spets till egen kropp.
Från missura larga till missura stretta,
d. v. s. det avstånd, där man når
motståndaren genom att endast sträcka armen,
borde man ej gå utan att göra en verklig
stöt eller en fint, detta för att hindra
motståndaren från att göra en tempostöt. Vidare
Bild 8. Krångliga ställningar finnas också
hos Fabris.
Bild 9. »In quartata» kallas den stöt, som den
högra fäktaren gör på den vänstras anfall.
Den användes än i dag.
borde man här söka känning, engagement,
med hans klinga.
Det fanns en mängd anfall att välja på.
Det enklaste var cavatione, som
motsvarade dégagement och var särskilt användbart,
då motståndaren sökte engagera eller slå
till egen klinga. Det gällde att vara
uppmärksam och reagera blixtsnabbt. Andra
anfall voro contra cavatione, ett dégagement
på motståndarens dégagement och upphovet
till vår konterparad, ricavatione, vår doublé,
och meggia cavatione, dégagement från höga
till låga linjen. Man kunde också söka
skrämma motståndaren genom att stampa
till med främre foten.
Under det man nu växlade postura eller
guardia fanns det för en påpasslig
motståndare stora möjligheter till tempostöt. För
Fabris är tempostöten a och o, liksom den
än i dag är av ofantligt stor betydelse. En
sådan tempostöt är in quartata: då
motståndaren gör en rak stöt, svänger man undan
kroppen genom att vrida på främre hälen
och sätta bakre foten till höger om den
främre samtidigt som man sträcker emot (se
bild 9); en annan passata di sotto, då man
böjer sig ned, så att stöten går över,
samtidigt som man själv sträcker.
Försvaret skedde antingen med vapnet, och
då alltid i förening med motanfall, eller
genom undanvikningar av olika slag, helst i
517
564
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
