Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fäktning, av major Nils E. Hellsten - Fäktningens teknik - Översikt av rörelseförrådet - Florettfäktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F AKTNING
Bild 30 (t. v.). Primgard. Högra armen med
rät vinkel i armbågsleden, naglarna åt
höger. — Bild 31 (t. h.). Sekundgard. Naglarna
nedåt eller, om paraden uttages mer, åt högar.
Svarsstöt är den stöt man gör,
sedan man parerat ett anfall. Man
skiljer mellan enkla, sammansatta och
motsvarsstötar.
Enkla svarsstötar (ripostes simples) bestå
av en enda vapenrörelse. De indelas på
olika sätt: med hänsyn till den linje, i vilken
de utföras, i direkta, som utföras i
samma (rak stöt), och indirekta, som utföras
i annan linje än paraden (dégagement eller
coupé); med hänsyn till tiden för utförandet
i omedelbara, som utan något märkbart
uppehåll följa på paraden, och avvakta
n-d e, där ett uppehåll kan iakttagas.
Sammansatta svarsstötar (ripostes
compo-sées) bestå av två eller flera enkla.
Motsvarsstöt (contre-ripostes) kallas
svars-stöt, som göres, sedan man parerat en
svars-stöt.
Försvarsrörelser (parader).
Parad kallas den rörelse med vapnet,
med vilken man avlägsnar
motståndarens spets ur linjen och därigenom
avvärjer hans anfall. Den slutar alltid i
ett fäktläge och benämnes efter detta.
Den parad, som slutar i kvartläge,
kallas således kvartparad. Paradläget
liknar fäktläget med samma namn.
Enkla parader bestå av en enda
vapenrörelse och äro av två slag: mötande
parader, där utgångsläget för
paradrörelsen är ett annat än slutläg«t, och k o n t e
r-parader, där utgångsläget är detsamma
som slutläget. — Till varje paradläge kan
således göras en mötande parad och i varje
en konterparad.
Varje parad kan utföras antingen såsom
kort parad (parade du tac), då motstån-
Bild 32 (t. v.). Tersgard. Naglarna nedåt. —
Bild 33 (t. h.). Kvartgard. Naglarna åt
vänster och obetydligt uppåt.
dårens klinga kastas undan genom ett slag,
eller lång parad (parade d’opposition),
där motståndarens klinga utan slag föres ur
linjen.
Sammansatta parader bestå av två eller
flera enkla parader. De indelas och utföras
såsom de enkla.
Florettfäktning.
Floretten är skolvapnet; den är
lätt-hanterligare, dess klinga mjukare och
böjligare än värjans och sabelns. Med
floretten skola fäktrörelserna inläras,
sättet att utföra dem både i allmänhet
och för olika ändamål. Om man såsom
exempel väljer tryckning, skall först
denna rörelses mekaniska utförande
inövas, därefter hur den användes, om
man vill låta den följas av en stöt i
samma linje eller i en annan. Man skall
med floretten lära sig de oändligt fina
och rikt skiftande nyanserna i en
rörelses utförande för olika fall och den
särskilda rytm, som ligger till grund
för varje rörelse.
Genom florettfäktningen skall
kroppen så att säga inställas för fäktning:
muskel- och nervarbetet skall uppövas,
balans och behärskning förvärvas.
Vidare skola genom florettfäktningen
de grundläggande principerna för
striden inläras: hur ett korrekt anfall skall
göras, hur det skall pareras, hur
paraden skall följas av ripost o. s. v., hur
rörelserna sammansättas för olika ändamål
och i olika fall samt taktikens grunder.
550 564
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
