Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fäktning, av major Nils E. Hellsten - Fäktningens teknik - Översikt av rörelseförrådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F AKTNING
Bild 26. Överst fransk, därunder italiensk
florett. — Parerplåten kan ha olika form:
rund, rektangulär o. s. v., liksom också
ka-veln, som kan ha spänger, urtagningar för
fingrarna m. m. för att möjliggöra kraftigare
fattning.
Bild 27. överst fransk,
därunder italiensk
fattning. Genom
hålet på den italienska
florettens knapp kan
dragas en rem, som
lindas om handleden.
Remmen kan också
lindas helt utanpå
knappen.
Tempostöt (coup de temps), som göres
så, att man träffar tydligt före (ett eller flera
tempon) motståndarens stöt. En särskild
tempostöt är in quartata (jfr sp. 518),
som utföres i förening med en svängning på
främre (högra) fotens häl, varvid bakre foten
flyttas omkr. 11/2 fotlängd till höger om den
främre.
Hejdstöt (coup d’arrèt), som avser att
stoppa motståndarens anfall och göres
under ett enkelt anfall, under sista tempot
av ett sammansatt anfall eller under
motståndarens marsch. — Förr skilde man mellan
hejdstöt, som gjordes under motståndarens
marsch, och sträckstöt (tension), som
gjordes under ett enkelt anfall. — Passata
di sotto är en hejdstöt, som göres i
förening med dykning.
Mothejdstöt (contre-arrét) utföres mot
motståndarens hejdstöt, som avsiktligt
framkallats. Detta kan ske t. ex. genom ett låtsat
anfall. När motståndaren på detta gör en
hejdstöt, utföres motanfallet, d. v. s.
mot-hejdstöten, vanligen i förening med tagande
av hans klinga. — Mothejdstöten kallas i en
del utländska reglementen
mottempo-stöt (contre-temps), vilket synes oegentligt,
då däri icke ingår någon tempostöt.
Efteranfall utföras omedelbart
efter ett föregående anfall och utan att
man går tillbaka i gard. Det finns två
olika slag:
R e p r i s e, som göres, då motståndaren har
parerat men icke riposterat. Om
motståndaren skyddar sig för ett anfall med utfall
genom marsch bakåt, måste reprisen utföras i
förening med en förflyttning framåt, som då
skall börja med bakre foten. Denna reprise
kallas redoublement (fördubblande),
varmed i vissa utländska reglementen även
förstås att efter ett utfall återgå till
gard-ställning och så omedelbart göra ett nytt
utfall. Detta är emellertid ej någon reprise
utan helt enkelt ett nytt anfall.
R e m i s e är en tempostöt mot
motståndarens ripost. Man får tillfälle att utföra den
antingen då han gör en sammansatt ripost
eller om han gör enkel ripost så, att han
först lämnar linjen och sedan stöter.
I fråga om själva utförandet är skillnaden
den, att reprise göres med växling av linje
(dégagement eller coupé), remise utan
linjeväxling.
Bild 28 och 29. överst den franska skolans
vanliga gardställning (kvartgard), därunder
den italienska gardställningen. — Som synes
har den italienska skolan underarm och
klinga i mer vågrätt läge än den franska
liksom också handen mer framskjuten. Ej minst
härigenom erbjuder den italienska skolans
florettfäktning större likheter med
värjfäkt-ningen än den franska skolans. Observera
även bakre knäet och foten, som i den
italienska skolan äro mera utåtförda än i den
franska.
548 564
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
