- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 3. Flugvikt-Hjärtstock /
573-574

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fäktning, av major Nils E. Hellsten - Träning - Träningsgymnastik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÄKTNING

men ej längre. Avståndsbedömningen
är viktig i all fäktning men utan
jämförelse viktigast på värja.

Värjfäktaren får icke glömma, att han
har en utmärkt lärare i spegeln, som han
också flitigt bör använda. I spegeln skall
han kontrollera dels blottor på hand
och underarm, dels spetsens läge, först
och främst i gardställningen men även
vid utförande av stötar och parader av
olika slag. Man gör förvånande
upptäckter i spegeln, icke minst när det
gäller motanfall.

Elitfäktaren bör icke försumma att
träna något även från tersgard. I
tävlingen är detta läge bra att använda som
ombyte.

Träningsgymnastik.

Marsch på stället med hög
knäuppdragning. — Stärker höftledens
böj-muskler.

Sidovridning med
armsvängning ned till tåspetsarna.
Fötterna till sida,
armarna sträckta utåt,
bålen fälld framåt i
höftleden, så att
överlivet kommer i
horisontalplanet. Sedan
göras sidovridningar
under gungningar
nedåt, så att
händerna växelvis beröra
motsatt sidas fot. —
Ökar rörligheten i
bålen och
skuldergördeln.

Ryggfällning och böjning
bakåt och framåt-nedåt. Man sitter på
bänk, med stöd för fötterna (under ribbstol
e. d.). Fällning bakåt till golvet med armarna
i höftfäste (a), senare i hjässfäste eller
sträckta uppåt. Uppåtsträckning i förening
med böjning framåt till fattning om
smalbenen och där en tänjning (b). — Tänjer
musklerna på kroppens baksida, stärker musklerna
på framsidan.

Framliggande bålresning. Man
ligger vinkelrätt över bänk e. d. med låren
mot bänken, fötterna stödda av medhjälpare
eller fästade i ribbstol, händerna i höftfäste,

579 573

överlivet mot golvet. Sedan lyftes (a) och
sänkes (b) bålen med ryggen rak. — Stärker
ryggens muskler samt höftledens
sträckmuskler.

Tå- och hälömsning. Händerna mot
ribbstol eller vägg, armarna raka, kroppen
lodrät. Sedan lyftes (i marschtakt)
omväxlande hälarna och fotbladen så högt som

möjligt, utan att hof-___

terna föras framåt
eller bakåt. —
Stärker vristerna.

»K varnvingar.»
Fötterna till sida,
bålen något fälld
framåt. Armarna
svängas som kvarnvingar
framåt—nedåt—bakåt
—uppåt, därefter i
motsatt riktning.. —
Lösgör axel- och
skul-derlederna.

Utfallsombyten med tänjning.
Utfallsställning, händerna i höftfäste.
Övergång till väns"Vr utfallsställning göres sedan
genom vridning på hälarna åt vänster. I
utfallsställningen tänjer man genom gungande
rörelser nedåt med höften. — Tänjer
musklerna på benens insidor och i höftleden.

Ryggböjning framåt och bakåt
i anfallsplanet. 1. Utgångsställning:
gardställning med främre armen sträckt (a).
Utan att knäna sträckas eller höfterna rubbas,
göres ryggböjning framåt och därefter bakåt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:11:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/3/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free