Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fäktning, av major Nils E. Hellsten - Tävlingsstatistik - Sveriges landskamper - Litteraturanvisningar - Fäktskola - Fälla - Fält
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄKTSKOLA
1938 Belgien, Liége ....................5—11 (—)
Norge, Stockholm ......Il1/*—l1/» (+)
Frankrike, Piesfany.. 8Vr-7V» (+)
Holland, » .. 13—3 (+)
Italien, » .. 7V2—8’/2 (—)
Tjeckoslovakien, » .. 14—2 (+)
Tyskland, Stockholm .... 13—11 (+)
1939 Italien, Stockholm ..........&—10 (—)
Belgien, Bryssel ................17—14 (+)
Tyskland, Gottskär ..........10—14 (—)
Litteraturanvisningar.
Fäktning torde vara den idrottsgren, som
har den rikaste litteraturen. Engelsmannen
E. Castle uppger, att man redan 1884 kände
till mer än 650 större arbeten om fäktning,
en siffra, som senare tiders forskare funnit
mycket för låg. Härtill kommer en rik
litteratur om olika slag av fäktvapen.
Bibliografier.
Det första bibliografiska arbetet om
fäktning torde vara »La bibliographie de
1’escrime ancienne et möderne», som utgavs
i Paris 1882 av fäktmästaren A. Vigeant.
Det är synnerligen ofullständigt. Mera
betydande är det 537 sidor omfattande
arbetet av C. A. Thimm, »A complete
biblio-graphy of fencing and duelling» (1896).
Litteratur om fäktkonstens historia.
Bland specialarbeten om fäktkonstens
historia må här endast nämnas E. Mérignac,
»Histoire de l’escrime dans tous les temps
et dans tous les pays» (2 bd, 1883—85); E.
Castle, »Schools and masters of fence»
(1892); G. Hergsell, »Die Fechtkunst im 15.
und 16. Jahrhundert» (Prag 1896; 631 s.);
G. Panconcelli-Calzia, »Streifzüge durch die
Geschichte der Fechtkunst des 16., 17. und
18. Jahrhunderts» (1924). De gamla tyska
gillena behandlas av dr K. Wassmansdorff
i »Sechs Fechtschulen der Marxbrüder und
Federfechter a. d. Jahrén 1573—1614» (1870)
med avbildningar av J. Lecküchners 1482
utgivna handskrift om dolkfäktning.
Fäktar-familjen Kreussler behandlas av Chr.
See-mann-Kahne i »Die Kreussler in Jena» (1912).
Många av de under de senaste 50 åren
utgivna arbetena om fäktningens teknik
inledas med en ofta ganska utförlig historik.
Teknisk litteratur.
Den äldsta kända framställningen om
fäktningens teknik är en handskrift av
italienaren del Serpente i Milano 1295. Mera
bekant är handskriften »Fior di Battaglia»
(»Flos duellatorum») av italienaren
Benedetto dei Liberi (1410), vilken utgivits och
kommenterats av F. Novati (1902); den är
ovärderlig för vår kännedom om
medeltidens fäktning. Mycket känd är tysken H.
Talhoffers »Fechtbuch» (1467), utgiven av
G. Hergsell (1887).
Den äldsta kända tryckta fäktboken är
André Paurenfeindts »Ergrundung
ritter-licher Kunst der Fechterey» (Wien 1516). — I
fråga om ledande litteratur från olika
skolor och perioder hänvisas till uppgifter i
kap. Fäktkonstens historia.
Skandinavisk litteratur.
Litteratur på danska och norska.
Utöver i texten omtalad må av dansk
litteratur nämnas H. Sander, »Floret, Kaarde
og Sabel» (1908), och Otto Olsen, »Fægtningens
og Duellens Historie i Danmark» (1932). Ett
bra norskt arbete är L. Th. Aas, »Fegtning»
(i »Idrætsboken», II, 1922).
Svensk litteratur.
Första gången P. H. Lings fäktning
beskrives av en svensk, sker det märkligt nog
på tyska av F. Tollin i »Neue illustrirte
Fechtschule. Nach der neuen und
natur-gemässen Methode des Professor Heinr.
Ling» (1851). Av senare litteratur må
nämnas S. Drakenberg och C. Hjorth,
»Handbok i florettfäktning» (1910), med en
välskriven historik.
Den moderna fäktkonstens teknik på
florett och värja enligt den franska och på
sabel enligt den italiensk-ungerska skolan
beskrives i N. Hellsten, »Fäktreglemente för
armén» (1933). Fäktkonstens pedagogik
behandlas i tre böcker av N. Hellsten,
»Vägledning vid undervisning i florettfäktning»
(2. uppl. 1929), »...i sabelfäktning» (1923),
»...i värjfäktning» (1925).
Fäktskola betecknar dels skola för
utbildning i fäktning, dels och vanligen
fäktmetod. Man skiljer numera mellan
den franska och den italienska
fäkt-skolan. I fråga om sabelfäktning talar
man även om den ungerska, som
emellertid endast obetydligt avviker från
den italienska, ur vilken den
uppkommit. ->Fäktning. N. H-n.
Fälla, jaktt., sägas and- eller
hönsfåglar göra, då de slå ned på marken
eller på vattnet. Uttrycket användes
även i betydelsen skjuta ned, t. ex.:
»Vid jakten fälldes 10 fåglar».
Slutligen användes ordet även i betydelsen
-^-giller, med vilket djur fångas. B. B.
Fält (eng. field, fr. peloton, ty. Feld)
betecknar inom kapplöpningssport och
595
596
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
