Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fältskyttekåren - Fältskyttestickan - Fältsport, av fil. mag. Håkan Tjerneld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄLTSKYTTEKAREN
Fältskyttekåren, Stockholms
Fältskyttekår, stiftades 1903 och var den
första svenska sammanslutning, som
uteslutande ägnade sig åt fältmässig
skjutning.
Initiativtagare voro E. Lindström, F.
Barthelson, J. Moqvist och F. Wahlberg.
Fältskyttekåren, som höll sina första
tävlingsskjutningar vid Länna
Västergård, Drevviken, anordnar årligen en
större fältskjutning på Marie
Bebå-delsedag. Kåren, som varit banbrytande
inom fältskyttet i Stockholm, hade en
nedgångsperiod efter 1909, då
Stockholms Skytteförbund upptog
fältskytteverksamheten. Sedan 1914 har dock
medlemsantalet varit i ständigt stigande
(310 medl. 1940).
Bland kårens mästerskyttar kunna nämnas:
V. Knutsson, Knut Carlsson, S. T. Arvidsson,
Axel Jansson, Léon Lagerlöf, C. H.
Johansson, R. Örtegren, Mauritz Eriksson, V.
Jern-ström, Mauritz Johansson, Bertil Svensson,
Edv. Eriksson, I. Wester och H. W. Karlsson.
Ordf. ha varit: E. Lindström 1903, K. F.
Jansson 1904—05, J. R. Östergren 1905—06, W.
W:son Lillieskiöld 1906—08. F. Falkenberg
1908—11, F. Franzon 1911—14, Hj. Lindblom
1914—19 och S. Hildebrand från 1919.
Fältskyttestickan, hjälpmedel för att
snabbt finna lämplig riktpunkt och
underlägg för olika figurer på olika
avstånd (->Fältskjutning, sp. 602). Den
uppfanns 1933 av E. Bromée i
samarbete med N. Schullström och bygger
på idén att grafiskt återge siktlinje och
kulbanor på så sätt, att kulbanan ritas
rak och siktlinjen krokig. K. A. L.
FÄLTSPORT.
Marschera, skjuta och bivackera.
Av fil. mag. Håkan Tjerneld.
Under trycket av den för Sverige
hotande politiska situationen vid slutet
av 1939, särskilt det ovissa förloppet av
det rysk-finska kriget, väcktes idén att
skapa tillfällen för den enskilde att nå
den fältvana, som i allvarets stund kan
vara av nöden. Initiativet kom ungefär
samtidigt från flera håll, oberoende av
varandra, och 5 jan. 1940 bildades
Rikskommittén, sedermera
Centralkommittén för fältsport. I
denna ingingo representanter för
armén och 15 ledande idrotts- och
fri-luftsorganisationer. På kort tid blev
fältsporten en allmänt erkänd och
flerstädes med entusiasm omfattad
rörelse.
Centralkommittén, som har sitt säte i
Stockholm, är ett sammanhållande,
rådgivande och upplysande organ, och till den
voro (april 1940) anslutna 136 lokala
sam-arbetskommittéer, som på resp. orter stå för
propagandan och ordna fältsportövningarna.
Åtskilliga idrottsföreningar uppträda även
som fältsportarrangörer. Flera större
affärsföretag och industrier ha bildat egna
fält-sportkommittéer.
Då fältsporten omfattar flera
idrottsgrenar, som redan äro organiserade i
specialförbund eller andra fasta sammanslutningar,
ha fältsportkommittéerna i allmänhet blivit
samlingsorgan med representanter för de på
orten verkande specialsammanslutningarna.
Fältsportens mål, fältvanan, nås
genom sund livsföring, metodisk
konditionsträning, friluftsidrott och
slutligen fältträning, som under
ansträngande, fältmässiga förhållanden ger
verklig fältvana. Fältsportens
huvudövningar äro: att marschera, skjuta och
bivackera. Med marschera förstås i
detta sammanhang att färdas på väg
eller i terräng, till fots, på cykel eller
på skidor, helst under användande av
karta och kompass; skjutning, med
gevär eller pistol, blir fältsport främst
när den sker i form av ->-fältskj utning;
bivackering bör övas så, att man kan
anordna rast och göra upp eld, även
vid oblid väderlek, och att man kan
inrätta ett läger med tältslagning eller
övernattning under bar himmel.
Skridskoåkning, simning, ridning, rodd,
kanotsport m. m. kunna, utövade under
fältmässiga förhållanden, räknas till
fältsport i detta ords vidare bemärkelse.
Fältsport inbegripes mer eller
mindre i den verksamhet, som utövas av
vissa organisationer, såsom scout-,
landstorms- och idrottsrörelserna och
naturligtvis också i värnpliktens
militärtjänstgöring. Den har även
beröringspunkter med vissa friluftsbetonade
yrken, t. ex. jordbruk, skogsarbete,
flottning och fiske.
607
Tryckt 18/7 40
608
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
