- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 3. Flugvikt-Hjärtstock /
783-784

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grafström, Gillis, av grosshandlare Ulrich Salchow - Graham, James - Grahame-White, Claude - Grahn, Arne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GRAHAM

Gillis Grafström.

starta i tävlingar. Han övertalades att ställa
upp i OS och VM 1924 samt vann båda
överlägset men ägnade sig sedan blott åt
uppvisningar, där hans mästerskap kom fullt till sin
rätt. Först 1928 övertalades han på nytt att
tävla och vann då åter överlägset sin tredje
olympiska guldmedalj före Böckl men vägrade
att starta i VM, som han dock vann för tredje
gången 1929, med stor marginal besegrande
österrikaren K. Schäfer. Under de följande
åren avstod Grafström åter från att tävla men
ställde upp i OS 1932. Han tränade intensivt
men skadade ett knä vid träningen. Till
ytterlighet nervös på grund av denna olycka
missade han första figuren i skolåkningen och
förlorade mot Schäfer men tog dock lätt
silvermedaljen.

Grafström hade en för konståkning
synnerligen lämplig kropp, över vilken
han tack vare gymnastik hade
fullkomligt herravälde. Han tränade mycket
omsorgsfullt och släppte aldrig en figur,
förrän han behärskade den fullständigt.
Hans ambition och energi vid
förberedelserna till och genomförandet av en täv-

ling voro enastående, men hans
känsliga nerver sveko ofta i
hård konkurrens. Detta, jämte
hans konstnärstemperament,
nedsatte ofta avsevärt hans
prestationsförmåga.

Han var under sin bästa tid
alltid ohågad för tävling. Sin
yppersta åkning presterade han
därför på uppvisningar, då han
fritt kunde hänge sig åt sitt
konstnärskap.

När han var som bäst,
präglades hans åkning av fart och
djärvhet, en otrolig
behärskning även av de svåraste
figurer, en fri och obunden
hållning utan allt effektsökeri och
en förbluffande musikalisk
följsamhet.

Brodern Lars G. (f. 1900 7/2),
var även god konståkare, vann SM
1922 och segrade s. å. vid Nordiska
Spelen. Han har senare verkat som
tränare, huvudsakligen utomlands.

Graham [gre^am], James
R., amerikansk lerduveskytt,
vann vid OS i Stockholm 1912
guldmedalj i lerduveskjutning
individuellt och i lag.

Grahame-White [gre^am °a’t], Claude,
engelsk flygare (f. 1879 11/8), började
intressera sig för flygning 1909 och tog dec.
s. å. som förste engelsman flygcertifikat i
Pau. Han vann med ett Farmanplan 1910
i New York Gordon Bennettävlingen
för flygmaskiner (100 km på I4!"1) och
gjorde följande år en uppmärksammad
propagandaflygning runt Englands kust.

Grahame-White, som senare varit verksam
inom flygplansindustrien, har bl. a. skrivit »The
Aeroplane» och »Heroes of the air» (båda tills,
m. H. Harper, 1911) samt »Flying» (1930). H. M.

Grahn, Arne, finländsk tennisspelare
(f. 1902 22/i), är Finlands hittills främste
spelare och tillhörde under sin bästa tid
den nordiska eliten. Han är en
synnerligen säker och metodisk spelare med
kraftig, överskruvad forehand. Som
taktiker har han få övermän i Norden. Grahn
har även verkat som ledare, var ordf. i
Finlands Lawntennisförbund 1933—34 och

783

784

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:11:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/3/0446.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free