Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grahn, Arne - Grahn, Axel E. - Grahn, Emanuel - Grahn, Eric W. - Grahn, Karl-Erik V. - Gran, J. Tryggve H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRAN
är styrelseled. sedan 1939. Han har
största förtjänsten av tillkomsten av
West-End Tennisstadion i Helsingfors.
Grahn var finsk mästare i singel utomhus
1923—28 och 1933—35 samt i singel inomhus
1924, 25, 27—30, 33 och 34. Han har även vunnit
flera mästerskap i dubbel och mixed. C. Ö-g.
Grahn, Axel E., brottningsdomare (f.
1895 8/6), förvaltare vid Stockholms
Tekniska Institut, anses vara en av världens
bästa mattdomare och har tjänstgjort som
sådan vid fem EM, många landskamper
samt OS 1936. Han har (1940) dömt c:a
4 000 matcher och lett instruktions- och
domarkurser i Sverige, Norge och Finland.
Grahn började brottas i Enighet, Malmö, 1909
och flyttade 1914 till Jönköping, där han var
med om att införa brottningen i Småland och
1917, 18 och 19 vann DM i fjädervikt. Han var
1927—28 ekonomichef och sportredaktör i
Norrbottens-Tidningen i Luleå och kom 1928 till
Stockholm. Bland Grahns många ledaruppdrag
må nämnas de som ordf. i IK Törd, Jönköping,
1921—27, sekr. i Smålands Idrottsförbunds
brottningssektion 1919—27, i Stockholms
Idrottsförbunds brottningssektion 1932—35 och i
Stockholms Brottningsförbund sedan 1935. P. B.
Grahn, Emanuel, idrottsledare (1882
—1919), bror till Erie G., var från 1907 till
sin död
Riksidrottsförbundets kamrer.
Det är i hög grad
hans förtjänst, att
Riksidrottsförbundet
utvecklades till en
mönsterorganisation.
Han var styrelseled.
i Svenska
Idrottsförbundet 1904—07, i
Svenska
Kanotförbundet 1905—08 och led. av
Riksidrottsförbundets Överstyrelse 1904—07.
Grahn var kring sekelskiftet
Örebro-idrottens främste ledare. Han grundade sålunda
tills. m. sin bror Erie 1898 Örebro IK samt 1900
IFK Örebro och var dess sekr. 1900—02 och v.
ordf. 1902—07. Han tog initiativet till Örebro
idrottsplats och var dess chef 1903—07, deltog
i stiftandet av Västmanland-Nerikes
Idrottsförbund och var dess ordf. 1905—08. Han var
vidare en av stiftarna av Örebro Isseglingsklubb
1906 och Örebro Kanotförening 1907. S. L.
Grahn, Erie W., idrottsledare (1884—
1939), bror till Emanuel G.,
verkstadskamrer i Järnvägsstyrelsen, Stockholm,
var till 1917 en av de drivande krafterna
inom idrotten i Örebro och
Västmanland-Nerikes distrikt. Han verkade senare i
Stockholm.
Grahn stiftade tills. m. brodern 1900 IFK
Örebro, där han omväxlande var sekr. och
ordf. Han var en av stiftarna av
Västmanland-Nerikes Fotbollförbund och dess förste ordf.
(1913—17) samt styrelseled. i
Västmanland-Nerikes Idrottsförbund. Från 1917, i Stockholm,
var Grahn omväxlande sekr. och ordf. i IFK
Stockholm och styrelseled. i Stockholms
Idrottsförbund 1928—35. Grahn var medlem av IFK:s
Centralstyrelse sedan 1907 och var styrelseled.
i Svenska Fotbollförbundet 1911—19 och i
Svenska Skridskoförbundet 1911—23.
Grahn var i sin ungdom god sprinter,
fotbollsspelare och skridskoseglare samt var senare
fotbollsdomare. S. L.
Grahn, Karl-Erik V.,
fotbollsspelare (f. 1914 6/n), lagerbiträde, Borås,
debuterade som junior i IFK Borås och
spelar sedan 1932 i
IF Elfsborg, till vars
bästa spelare han
hör. Han vann SM
för Elfsborg 1936, 39
och 40 samt har 1935
—20/10 40 spelat 24
gånger i landslaget.
Grahn, som tidigare
spelat v. i. och nu är
v. h., har god
bollteknik och är en utmärkt
kombinationsspelare. Grahn tränade ursprungligen
brottning. C. L.
Gran, J. Tryggve H., norsk flygare
(f. 1889), major, deltog som skidexpert i
Scotts andra sydpolsexpedition 1910—12
och har senare gjort sig känd genom en
rad djärva flygningar.
Gran flög juli 1914 med Blériotmonoplanet
»Nordsjöen» från Cruden Bay vid Aberdeen till
Jæren i Norge på 4t 10m. Ar 1919 försökte han
flyga över Atlanten med ett Handley Pageplan
men kvaddade maskinen vid starten, och 1922
företog han en uppmärksammad
tävlingsflygning Oslo—Stockholm på 3t30m. Juli 1934
deltog han jämte två andra norska flygare i en
vid 20-års-minnet av Nordsjöflygningen
företagen Europaflygning
(Oslo—Berlin—Köln-Paris—London—Edinburgh—Stavanger). Gran
deltog 1916—18 som flygare på engelsk sida i
världskriget och sårades sistnämnda år.
Gran har skildrat sina färder i Antarktis i
»Hvor Sydlyset flammer» (1915) och även
skrivit »Mellem himmel og jord» (1927). H. M.
785
786
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
