Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gymnastik, av gymnastikdirektör Klas Thoresson - Gymnastikens historia - Den moderna gymnastikens föregångare - Den moderna gymnastikens uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GYMNASTIK
bättrad kroppskultur, och ehuru de
knappast kunna sägas ha åstadkommit någon
ändring av de bestående förhållandena,
så lästes dock deras verk, diskuterades
de nya idéerna och förbereddes därmed
jordmånen för praktiska reformer.
Den förste av dessa var Mercurialis’
samtida Michel de Montaigne, som
i sina »Essais» (1580) anknyter till
Platons idé om sambandet mellan kroppens
och själens daning och på grundval härav
drar upp riktlinjer för barnens
uppfostran. Samma krav ställde den
tjeckiske pedagogen Jan Amos C o m e n i u s
(Komensky) i sin »Didactica magna»
(omkr. 1630), i vilken man för första
gången kan spåra ansatser till ett
anpassande av kroppsövningar efter den
fysiska utvecklingen vid olika
åldersstadier.
Av vida större betydelse för den
följande utvecklingen blevo emellertid den
engelske filosofen och läkaren John
Locke och den franske filosofen Jean
Jacques Rousseau. Lockes betydelse
förminskas ingalunda därav, att han
knappast bjuder någonting nytt. I
den metodiska delen av sitt arbete
»Some thoughts concerning education»
(1693) nöjer sig Locke med en
hänvisning till riddaruppfostrans övningar, som
han emellertid samtidigt skarpt
kritiserar. Rousseau, på vilken Locke utövat
stort inflytande, fäste i sin roman »Emile
ou de 1’éducation» (1762) samtidens
uppmärksamhet på bristerna i det dåvarande
uppfostringssystemet med dess
försummande av kroppens utveckling.
Den moderna gymnastikens
uppkomst.
De första ansatserna till modern gymnastik.
De första försöken att i praktiken
omsätta de nya idéerna gjordes i Tyskland.
Där publicerade Johann Bernhard B
a-s e d o w 1752 »Praktische Philosophie
für alle Stände», i vilket arbete han i
nära anslutning till Locke utvecklar sina
idéer om uppfostran. Basedow var
under flera år lärare vid Sorö riddaraka-
Bild 5. Hur man under medeltiden föreställde
sig antikens gymnastik. Klättrings- och
balansövningar. Ur Hieronymus Mercurialis’ »De arte
gymnastica» (Amsterdamupplagan 1672).
demi i Danmark, och med denna skola
som mönster inrättade han 1774
Philan-thropinum i Dessau, en »skola för
människokärlek». I denna internatskola för
gossar mellan 6 och 18 år förekom tre
timmar i veckan »gymnastik», för vilken
den antika femkampen var förebilden.
Denna gymnastik bestod av löpning,
hopp, klättring, balansövningar o. s. v.
Guts Muths — banbrytaren för modern
gymnastik.
Efter mönster av filantropinen i Dessau
bildades liknande skolor i andra städer.
En av dessa, den 1784 av Christoph
Gott-hilf Salzmann grundade filantropinen i
Schnepfenthal, kom att få en
utomordentlig betydelse för den moderna gym-
881
904
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
