Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gymnastiska Centralinstitutet i Stockholm, av major Nils E. Hellsten - GK Gymnos - Gyroflugor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GK GYMNOS
Bild 5. Äldre kvinnliga kursen 1913 har uppvisning i
fäkt-salen.
hälsolära — en sänkning av
fordringarna, som icke minst
ur utbildningssynpunkt visat
sig vara betänklig.
För manlig sökande till
sjukgymnastlinjen fordras nu avlagd
gymnastiklärarexamen och för kvinnlig
realexamen (eller motsvarande)
utan komplettering.
Under de första femtio åren
funnos inga inträdesfordringar
fastställda, utan föreståndaren antog
till elever dem han ansåg lämpliga.
1864 års stadga föreskrev, att
manliga sökande skulle ha examen, som
berättigade till inträde vid
universitet, d. v. s. studentexamen;
kvinnliga sökande antogos av
direktionen på förslag av föreståndaren.
G. C. I. en vallfartsort för många utlänningar.
Eleverna vid G. C. I. utgjordes till att
börja med så gott som uteslutande av
civila, men 1830 kommenderades
officerare dit, och dessa ha sedan varit i
majoritet ända till omorganisationen 1934.
Först omkring 1840 började G. C. I. bli
så känt utom Sverige, att utlänningar i
större antal sökte sig dit. I början var
det särskilt norrmän och finländare, men
snart kommo gymnaster, läkare och
militärer från hela Europa och så småningom
också från utomeuropeiska länder.
Från Tyskland kommo H. Rothstein,
gymnastisk författare och initiativtagare till ett
preussiska statens centralinstitut, läkarna A. C.
Neumann och M. Eulenburg; från Förenta
Staterna G. H. Taylor (samtliga ovannämnda i
mitten på 1800-talet); från Norge I. Björnstad
och O. Petersen på 1860-talet och L. Bentzen
på 1890-talet; från Danmark K. A. Knudsen och
K. Teilman; från Finland Elin Waenerberg och
Elli Björkstén; från Frankrike doktor Ph.
Tissié; från Belgien C. Lefébure och H. de
Genst; från Schweiz A. Jentzer; från Grekland
I. Chrysafis och T. Cavadias; från Chile J.
Cabezas; från Rumänien V. Badulescu och
Palangeano; från Turkiet V. Achir; från Japan
N. och J. Hayashi.
Föreståndare ha varit:
P. H. Ling 1813—39, L. G. Branting 1839—62,
G. Nyblaeus 1862—87, L. M. Törngren 1887—1907,
V. G. Balck 1907—09, N. F. Sellén 1909—24, S.
Drakenberg 1924—27 — samtliga tillika lärare
vid institutet —, K. A. Rignell 1927—30, G.
Winroth 1930—36 och A. Johnsson sedan 1937.
Litt.: »Kungl. Gymnastiska Centralinstitutets
historia 1813—1913» (1913).
-•>-
GK Gymnos, gymnastikklubb i
Stockholm, bildades 1914 av 25 manliga
elitgymnaster, vilka bröto sig ur Stockholms
Allmänna Gymnastikavdelningar för att
deltaga i Baltiska Spelen i Malmö 1914.
Följande år anslöt sig en kvinnlig trupp
till klubben, som sedan dess utvecklats
till en av Stockholms kvantitativt och
kvalitativt främsta
gymnastiksammanslutningar och givit nära 200 uppvisningar.
Föreningen räknade 1939 sex kvinnliga och
tre manliga avdelningar samt en flicktrupp,
vilka sommartid kompletteras med ytterligare
två avdelningar. De kvinnliga trupperna
gymnastisera i G. C. I. och i Stockholms Högre
Allmänna Läroverk för Flickor, de manliga i
Johannes brandstation, flicktruppen i Matteus
folkskola. Medlemsantalet är omkring 500.
Klubben har även intresserat sig för
friluftsliv i form av orienteringslöpning,
fotvandringar, utflykter på skidor och skridskor
m. m. Klubben, som 1924—28 hyrde sporthem
i Rydboholm, äger sedan 1932 Gymnosgården
på Lidingö, som den 1930—31 hyrde.
Bland föreningens mera bemärkta ledare och
gymnaster märkas N. Granfelt, Bertil och
Bengt Uggla, Georg Sjöberg, Edmund
Lindmark, Ivan Lindström, Gottfried Svensson,
Gustav Schold, Gymnosgårdens skapare, och
Lisa Söderlund, som i 19 år förestått de
kvinnliga avdelningarna. Ordf. alltsedan bildandet
har varit Gösta Bergsten.
Föreningen utgav vid jubileerna 1924 och 39
minnesskrifter. G. B-n.
Gyroflugor, fisket., torrflugor, vilka
bundits så, att de i regel falla upprätt på
vattnet, då de kastas med flugspö. På
dessa är hacklet bundet på en från
kroken vinkelrätt utgående tapp (på vanliga
939
940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
