Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gång - Gångsportens historia, av redaktör Sven Lindhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÅN G
Bild 1. Från den professionella gångsportens
glanstid i U. S. A. En gångtävling på
långdistans i Gilmore’s Garden, New York, mellan
Rowell, Ennis och Harriman. — Efter en
teckning i Frank Leslie’s Illustrated Newspaper.
paré gjordes ej. Båda gingo under
beteckningen pedestrians. Särskilt åren
omkring 1700 synas dylika matcher ha
varit mycket populära.
Pedestrianismen fick sin andra
glanstid årtiondena före och efter 1800, och
från denna tid äro många resultat
bevarade. I många fall kan emellertid
uppgifternas riktighet betvivlas.
Av dessa resultat må endast nämnas några
av de mera trovärdiga. Ar 1780 gick en
pede-strian 50 eng. mil (c:a 80 km) på 13t, och 1790
refererar Sporting Magazine en match i gång
mellan en överste Thornton och en mr May
på samma distans, som av segraren
tillrygga-lades på 14t. Enligt samma källa skulle den
förstnämnde vid en match 1798 ha gått
50-miles-distansen på 10t. I sistnämnda referat
betecknas matchen som tävling på »kort» distans, och
ofta voro distanserna avsevärt längre. Sålunda
berättar den ovannämnda tidningen 1794 om
en Thomas Savager, som gick 404 eng. mil
(c:a 650 km) på landsvägen mellan Hereford
och Ludlow på 6 dagar.
Bortsett från kapten Barclay Allardice, som
dock blev mest känd som löpare, var
emellertid Foster Powell, ett biträde på ett
advokatkontor i London, den mest berömde av den
tidens gångare. Han gick 1773 från London till
York och tillbaka, en sträcka av c:a 647 km, på
5 dagar och 18t och tillryggalade 1791 som
57-åring samma sträcka på exakt samma tid. Två
år senare lyckades han slå sitt eget rekord
genom att gå sträckan på 5<J 15t 15 m.
Powell blev mycket populär i England, och
hans matcher och uppvisningar lockade
tusentals åskådare. På sina turnéer i Frankrike och
Schweiz väckte han även där intresset för gång.
De nu gällande gångreglerna tillkommo 1862.
Från 1820-talet började intresset för
gångtävlingar mattas, icke minst på grund
av att klara och entydiga bestämmelser
om vad som skulle betraktas som »fair
walking», korrekt gång, saknades. Först
1862 formulerade en engelsk
gångentusiast, Charles Westhall, regler för »fair
toe and heel»-gång, som i huvudsak ännu
gälla.
Vid gang skall alltid en fot ha kontakt med
marken. Gångaren skall gå rak, med
skuldrorna väl tillbakadragna och armarna böjda
och kraftigt svängande. Benet skall sättas i
marken med sträckt knä och med hälen först.
Det dröjde emellertid länge, innan dessa
regler började strikt tillämpas. På
1860-och 70-talen syndade de bästa engelska
gångarna öppet mot reglerna, och först
mot slutet av 1800-talet inträdde en
bättring i detta avseende.
Gång slog igenom som amatörsport i England
på 1860-talet.
Vid de första engelska mästerskapen
1866 förekom även en gångtävling på 7
eng. mil, som blivit den klassiska
gångdistansen i länder med yardmåttsystem
och som jämte 2 eng. mil fortfarande är
upptagen på mästerskapsprogrammet.
Ehuru den förste engelske mästaren i
gång, J. G. Chambers, var en
Cambridgestudent, blev gång aldrig populär bland
de engelska studenterna, och de flesta
gångarna kommo från de klubbar, som
hade långdistanslöpning som specialitet.
I U. S. A. var gång på korta distanser
synnerligen populär under den fria
idrottens genombrottsår, och under 1800-talets
sista årtionden gästade flera av U. S. A:s
bästa gångare England.
Sexdagarstävlingar i gång för professionella
voro mycket populära på 1870- och 80-talen.
Amatörgångsportens uppsving
sammanföll med en ny glanstid för
pedestrianismen. Både i England och U. S. A. lockade
långdistanstävlingar inomhus stora
åskådarmassor. Framför allt voro
sexdagars-tävlingarna i Madison Square Garden i
U. S. A. och Islington i England mycket
populära i de breda lagren. Ibland voro
dessa tävlingar individuella, och deltagar-
943
944
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
