Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gång - Gångsportens historia, av redaktör Sven Lindhagen - Gångsporten i Norden, av chefred. Torsten Tegnér - Tävlingsregler, av redaktör Gösta Wijkman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÅNG
sig i internationell konkurrens, främst
genom Aage Rasmussen och efter
världskriget genom Gunnar Rasmussen. Senare
avtog intresset för gång men steg på
1930-talet åter.
I Norge blevo marschtävlingar på
långa distanser med packning mycket
populära under 1920-talet. På 1930-talet
infördes bangång.
I E. Bruun, som slagit flera världsrekord,
samt K. Hammer, E. Romberg Andersen och O.
Sponberg har Norge haft goda representanter.
Genom vanan vid marschtävlingar ha en del av
Norges bästa representanter stundom visat en
viss osäkerhet i stilen, vilket vid några
tillfällen i internationella tävlingar medfört
diskvalifikation. T. T.
TÄVLINGSREGLER.
I Internationella Idrottsförbundets
tävlingsregler definieras gång sålunda:
»Gång är en följd av steg, så tagna,
att oavbruten kontakt med marken hålles.
Benen skola sträckas vid stegets
uttagande. Hälen skall vara den första del
av främre foten, som berör marken. Den
bakre fotens tå skall sist lämna marken.
Den främre fotens häl skall beröra
marken, innan den bakre fotens tå lämnar
marken.
Kroppen skall hållas upprätt. —
Armarna få hållas och föras hur som helst.»
Dessa bestämmelser kompletteras i Sverige
av följ. instruktion för gångdomare:
»Tävlande, som uppenbart löper, skall
omedelbart diskvalificeras. I gränsfall, då stilen
synes avvika från den i reglerna definierade,
skall varning ges. Efter två varningar
diskvalificeras den tävlande definitivt. Under de
sista 400 m av en tävling ges ingen varning
för oren gång, utan den tävlande
diskvalificeras direkt.
Varning markeras genom att en talong på
den tävlandes kontrollkort borttages. Vid
diskvalifikation borttages såväl kontrollkort som
nummerlapp.
Diskvalifikation, som sker några få meter
från mål, så att domaren ej hinner ingripa,
verkställes snarast möjligt efter det den
tävlande passerat mållinjen. En gångare kan
sålunda komma först i mål utan att därför ha
vunnit tävlingen. Domares utslag är utan appell.»
Hur gångreglerna tillämpas.
I flera länder är endast huvudregeln
om oavbruten kontakt med marken
upptagen i tävlingsreglerna, men detta hind-
Bild 4. Från SM i Jönköping 1902. Segraren,
E. Ekberg, Djurgårdens IF, leder gångtävlingen
på 5 000 m före E. Samuelsson, Göteborg.
rar ej domarna att därutöver ställa
samma fordringar som i de svenska reglerna.
Detta är av stor betydelse, då det är möjligt
att förflytta sig på ett sätt, som utan vidare
måste betraktas som löpning, utan att därför
markkontakten brytes. Härför fordras endast
en vältränad lårmuskulatur, som medger en
»smygande» stil med krokiga knän, d. v. s.
något liknande det för lapparna karakteristiska
sättet att förflytta sig i terräng.
Även de svenska reglerna ha formellt en
lucka, som möjliggör användande av en dylik
»gångstil» med krokiga knän. Definitionen
skulle ha blivit fullständigare genom ett
till-lägg av ungefär följande lydelse: »varjämte
under benframpendlingen det stödjande benets
knäled skall hållas sträckt.» Genom en
böjning och efterföljande sträckning av det
stödjande benet erhåller nämligen gångaren ett
tillskott i framdrivande kraft, som en fullt
korrekt stilgångare ej får. En dylik stil verkar
på kortare distanser »tvivelaktig» men verkar
korrekt på längre distanser, där stödjebenet ej
böjes fullt så mycket.
Gångbedömning fordrar skarpt öga och stor
erfarenhet.
Som framgår av ovanstående är
gångbedömningen ofta en vansklig sak, där
domarnas subjektiva uppfattning om vad
som är ren gång spelar en viss roll.
Relativt lätt är att avgöra, när
kontakten med marken brytes. Detta observeras
bäst från markhöj d snett framifrån eller
snett bakifrån.
949
958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
