Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gång - Teknik, av Torsten Tegnér och Gösta Wijkman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÅN G
slösa något med kraften till förmån för
hastigheten.
Då vänstra höften sänkes, samtidigt
som vänstra benet pendlar fram, sker
en diagonalt motsatt sänkning av högra
skuldran och armen.
»Sabelbenta» gångare åstadkomma en
sänkning av tyngdpunkten i
förbipend-lingsögonblicket genom att böja det
stödjande benets knä något bakåt.
Farthämmande rörelser i sidled måste
undvikas.
Kroppstyngdpunkten skall icke endast
föras framåt på konstant höjd utan också
med undvikande av förskjutningar i
sidled. Dylika farthämmande rörelser
äro ej ovanliga hos gångare, som »gå
ned på höften» i steget, och märkas på
att det stödjande benets höft kraftigt
skjutes ut åt sidan (bild 4, Samuelsson).
Att helt undvika denna rörelse är svårt,
men en mindre förskjutning i sidled av
höften brukar neutraliseras av
skulder-rörelserna (bild 6).
En
långdistans-gångare bör
emellertid hålla
överkroppen så stilla
som möjligt.
Andningsorganen kunna
då arbeta ostörda —
kroppen bör alltså
om möjligt sjunka
ned på det
stödjande benets höft, utan
att denna pressas åt
sidan. Lämplig
gymnastik kan
härvidlag göra god nytta.
Det föreligger en
viss risk för att
gångstilen skall bli
alltför »negativ», d.
v. s. att hänsyn
endast tages till
undvikandet av
tyngd-punktsf örskj utning,
om inte vid träning
en tillräcklig tid
ägnas åt
marscherandet. Marschstilen ba-
Bild 7. Olympiasegraren 1936 H. Whitlock,
England, följd av G. Jönning, Sverige. Lägg märke
till Whitlocks upprätta hållning och perfekta
avdriv.
serar sig framför allt på en önskan att
komma framåt utan hänsyn till
ansträngningen. Särskilt gott brukar avdrivet
vara, men även fotisättning, höftrörelser
i horisontalled samt hållning bruka vara
anmärkningsvärt riktiga.
Hållningen.
Ett effektivt utnyttjande av
höftpartiets arbete förutsätter en upprätt
kroppshållning. Bålen må hellre vara lindrigt
lutad bakåt än framåt, i varje fall vid
långdistansgång (pl. 2: 1 och 2, och bild 7).
En upprätt hållning medför två
fördelar för höftarbetet: dels kommer
höftpartiet att arbeta i fartriktningen, icke
snett framåt—nedåt, som fallet blir med
framåtlutad kropp, dels underlättas
benpendlingen framåt av den spänning i
muskulaturen på kroppens framsida, som
uppstår, då det ena benet i avdrivet är
långt bakom den upprätta kroppens höft,
vilket icke är fallet, om överkroppen
hålles framåtlutad.
En upprätt hållning och ett rörligt
höftparti äro de bästa garantierna för ren
Bild 6. J.
Mikaelsson visar en ren
och effektiv
gångstil. Lägg märke till
hur högra höften är
sänkt och hur
förskjutningen i sidled
neutraliserats
genom sänkning av
vänstra axeln.
Bild 6. J.
Mikaelsson visar en ren
och effektiv
gångstil. Lägg märke till
hur högra höften är
sänkt och hur
förskjutningen i sidled
neutraliserats
genom sänkning av
vänstra axeln.
943
954
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
