Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gång - Träning, av Torsten Tegnér och Gösta Wijkman - Träningsgymnastik, av kapten Klas Särner - Gång som kroppsövning, av Torsten Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÅNG
tävlande idrottsman måste ha, vare sig
han är gångare, löpare eller skidåkare.
Denna uthållighetsträning måste
kombineras med gymnastik (se nedan).
Teknik- och taktikträning.
Teknikträningen bör ske under
övervakning av en erfaren gångare eller i
trupp. Det är nämligen ytterst vanskligt
för en gångare att själv bedöma sin stil,
i synnerhet vid snabbhetsträningen. Även
erfarna gångare ha svårt att avgöra, när
deras gång vid uppdrivande av
hastigheten övergår till löpning, d. v. s. när
kontakten med marken brytes.
Känslan för hastigheten övar man bäst
upp genom att gå med tidtagning på en
kort, uppmätt rundbana. Detta får ej ske
endast på kolstybbsbana utan även på
landsväg. Det gäller för en gångare icke
endast att som en löpare lära sig
genomföra ett lopp på idealtid utan att även,
som nämnts, lära sig bedöma hur långt
farten kan drivas upp, utan att gången
övergår till löpning. Detta senare är av
största betydelse, t. ex. då det gäller att
hindra en jämngod gångare att gå förbi.
T. T.; G. W-n.
Träningsgymnastik.
Se även artikeln Idrottsgymnastik.
Tå- och hälövning. Händerna mot
ribbstol eller vägg, armarna raka, kroppen
lodrät. Lyft sedan (i marschtakt) omväxlande
hälarna och fotbladen så högt som möjligt, utan
att höfterna föras framåt eller bakåt.
Svikthopp med benskiftning. Stående
på tå med ena foten framför den andra och
armarna i höftfäste. Gör tämligen höga hopp
med benskiftning. Håll benen nästan raka och
lägg arbetet till vristerna.
Marsch på stället med hög
knäuppdragning och hävning på tå i förening med
kraftig armsvängning framför bröstet (bild a).
K a s t vr i d n i n g a r med växelvis
armslagning utåt. a) Stående med
fötterna till sida, armarna i axelhöjd med
händerna framför bröstet och flatorna vända mot
golvet. Rytmiska, hastiga vridningar från sida
till sida med armsvängning utåt—bakåt av den
svängande sidans arm. Huvudet vrides efter
den svängande armen! — b) Sittande grensle
över stol, bänk e. d. med armarna som i
föregående rörelse. Utföres såsom föregående med
den skillnaden, att endast armbågarna svängas
åt sidan och huvudet ej vrides. — Stärker och
smidiggör bålens vridmuskler och lösgör
skulder- och axellederna (bild b).
Marsch på stället med raka ben.
Lyft benen så högt som möjligt rätt uppåt (ej
framåt) utan att böja i knäleden eller vagga
med överlivet! — Stärker höfternas lyftmuskler
(bild c).
a b
Marsch på stället med
tyngd-överföring. Kroppstyngden skjutes
växelvis över från ena till andra höften under
fullständig avslappning i höftpartiet. — Ökar
rörligheten i höfterna (bild d).
c d
Stående bensvängning. Stående
med sidan mot en vägg, ribbstol e. d. och
stödjande däremot med ena handen. Sväng yttre
benet bakåt och framåt—uppåt så högt som
möjligt. — Tänjer i höftleden.
Bålrullning. Fötterna till sida. Böj
sedan framåt—nedåt och sväng bålen åt sidan,
bakåt o. s. v. i så vida cirklar som möjligt och
lika många gånger åt vänster som åt höger.
Låt händerna, under strävan att alltid nå så
långt ned som möjligt, glida längs benens
yttersidor. Håll hela tiden knäna raka. — Stärker
och smidiggör bålens muskler. K. S-r.
G A N G SOM
KROPPSÖVNING.
Gångsporten, vars militära värde ej
behöver särskilt framhållas, vinner stadigt
957
958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
