Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gå över stag - Gäddfiske, av redaktör Nils Färnström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÄDDF1SKE
Gå över stag, sjö t., att vända genom
vinden. W.
GÄDDFISKE.
Av redaktör Nils Färnström.
Gäddan (lat. Esox lucius, eng. pike, fr.
brochet, ty. Hecht), Sveriges vanligaste
och mest fiskade sportfisk, är utbredd
över så gott som hela Europa i sött och
bräckt vatten. Den trivs däremot ej i
helsalt vatten. I Amerika finnas utom den
svenska arten sex andra gäddarter; den
största, muskalonge, hör till de
populäraste spinnfiskeobjekten i U. S. A.
Hanen når sällan en vikt över 2 kg,
medan honan däremot kan väga ända till
18 kg och bli 1,3 m lång. Den största
gädda, som fiskats på spinn i Sverige
(i Stockholms skärgård), vägde 13,6 kg
och var 1,25 m lång (bild 2). Medelvikten
på gäddor, fångade i svenska vattendrag,
torde hålla sig omkring ett kilo.
Under gynnsamma betingelser når gäddan
efter 1 år en medellängd av 15 cm, efter 2 år
27—30 och efter 3 år 37—40 cm. Livslängden
är ovanligt hög — man antar, att den kan bli
både 100 år och mera. Vid tre års ålder är
gäddan i allmänhet fortplantningsduglig. Den
leker om våren, vanligen från islossningen till
fram i juni. De minsta, isgäddorna, börja,
följda av de medelstora, gräsgäddorna, och till
sist av de största, lövgäddorna eller
klossgäddorna. Antalet romkorn hos en gädda på 4 kg
uppgår till c:a 150 000.
Gäddan är vår mest utpräglade rovfisk
och livnär sig huvudsakligen på småfisk
eller mindre djur av annat slag, t. ex.
grodor, vattensprkar och andungar. Man
känner fall, då gäddor på 4—5 kg försökt
svälja lika stora laxfiskar. I insjöar och
rinnande vattendrag är gäddan i
allmänhet mer eller mindre stationär och håller
sig sommartid på grundare vatten för att
under vintern söka sig till varmare
bottenskikt. I skärgårdarna och efter
kusterna kan man urskilja två gäddtyper: de
stationära, som endast företa begränsade
vandringar, och nomadgäddorna, som
kunna följa strömmingsstimmen långa
vägar.
På grund av sina stationära egenskaper är
gäddan, framför allt i insjöar, ett utmärkt
fiskodlingsobjekt. Till sin natur är gäddan en
Bild 1. Där gäddan leker.
enstöring och tolererar ej gärna intrång på sin
jaktmark. Köttet är välsmakande och bäst
under vintern. De mindre gäddorna, upp till
2 kg, äro finast i köttet — stora exemplar bruka
vara träiga med undantag för strömgäddorna
i de norrländska älvarna, vilka t. o. m. kunna
överträffa saltsjögäddorna i kvalitet.
När och var gäddan hugger.
Hösten bästa fisketiden.
Fisket kan bedrivas praktiskt taget året
om, även under leken. Bästa utbytet
erhålles under tiden strax efter leken till
början av november samt under den tid
isen ligger. Den absolut bästa tiden,
framför allt i skärgårdarna, är september.
Omedelbart efter leken är gäddan dålig
och bör ej fiskas.
Bästa tiderna på dygnet för
sommarfiske äro i regel timmarna efter
soluppgången och före solnedgången. Under
regniga och blåsiga dagar kan man dock
med fördel fiska hela dagen. Under
vintern brukar fisket vara bäst på
morgnarna och under de första
eftermiddagstimmarna. ->Angelfiske.
Platser med tät vegetation och gryndor de bästa
ställena.
Fiskeplatserna variera efter vattnets
karaktär. I insjöar finner man vanligen
gäddan inuti eller utanför större vassar
och gräsbankar, bland näckrosor o. d., och
även i skärgårdarna och utmed kusten
håller den gärna till i den tätaste
vegetationen eller i kanten av denna.
Omtyckta uppehållsplatser äro också vikar
och sund, grund och gryndor, tångbankar
o. s. v. I strömmande vatten står den
gärna i större hölj or eller vid stora
stenar. Säkra platser bruka gryndorna och
tångbankarna vara, där de större
gäddorna ofta hålla till på relativt djupt vat-
969
970
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
