Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hastighetsflygning, av kapten Karl Lorichs - Hastighetsåkning på skridsko, av redaktör Peder Christian Andersen, Oslo - Hastighetsåkningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HASTIGHETSÅKNING PÅ SKRIDSKO
Den tävlande måste därför i förväg
noggrant orientera sig om banans
utseende och hålla i minnet de
orienteringspunkter, som finnas, t. ex. vitt hus
med rött tak, därefter gult, fyrkantigt
sädesfält, landsväg, som korsas i 45° vinkel,
trädgård med häck och strax därpå
hörnpunkten. Flygningen genomföres på låg
höjd, sällan över 150 men ofta under 50 m.
Under ett racerlopp är det
kurv-tagningen, som jämte flygplanets
egenskaper blir avgörande. En del förare
föredra att med full fart flyga kortaste
vägen mellan hörnpunkterna för att där
minska farten och taga kurvan så snävt
som möjligt med en kraftigt uttagen
ver-tikalsväng för att därefter åter ge full
gas. Andra gå runt banan mer eller
mindre under sväng hela tiden, d. v. s. de
taga kurvorna betydligt vidare och gå
aldrig helt in på rakbanan mellan
hörnpunkterna. De flyga alltså en avsevärt
längre distans än kortaste avståndet
mellan hörnen.
När Roscoe Turner, som använde sistnämnda
teknik, 1938 och 39 segrade i Thomson Trophy
Race med c:a 450 km/tim., betydde det, att
hans verkliga hastighet varit omkring 500
km/tim.
Mycket kan hända under ett sådant lopp.
Har man und„ått kollisionsfaran vid starten,
lurar dock hela vägen risken för motorfel,
t. ex. att en bensin- eller oljeledning springer
sönder genom de väldiga påfrestningar, som
motor och plan utsättas för. Händer något
med motorn, återstår endast att ögonblickligen
dra spaken åt sig och utnyttja det överskott
i fart man har samt stiga så högt det går,
innan planet tappar farten. På detta sätt
vinner man alltid något 100-tal m i höjd och får
därför större chanser att hinna välja lämpligt
landningsfält. Med en landningshastighet av
200 km/tim. erfordras nämligen stora
utrymmen för att med livet i behåll komma ned på
marken. För att rädda det dyrbara planet
fordras en god portion tur.
Hastighetslöpning ->Kortdistanslöpning.
HASTIGHETSAK NING PA SKRIDSKO.
Av redaktör Peder Christian Andersen, Oslo.
Hastighetsåkning på skridsko (eng. speed
skating, fr. patinage de vitesse, ty.
Eis-schnellauf, holl. schatsenrijden, no. hurtig-
löp på sköiter, fi. pikaluistelu) äger numera
så gott som uteslutande rum på rundbana
och på distanser från 500 till 10 000 m.
INNEHALL:
Sp.
Hastighetsåkningens historia 1137
Utrustning .................. 1146
Tävlingsregler .............. 1148
Teknik ...................... 1150
Träning ...................... 1159
Hastighetsåkning som
kroppsövning, av leg. läk. Theodor
Julén ...................... 1161
Tävlings- och rekordstatistik 1162
Litteraturanvisningar ...... 1176
HASTIGHETSÅKNINGENS
HISTORIA.
Första gången tävlingar i
hastighetsåkning på skridsko omtalas i litteraturen
är i »Historia de gentibus
septentrionali-bus» (1555) av Olaus Magnus.
Enligt Olaus Magnus förekommo på hans tid
i Sverige tävlingar i hastighetsåkning på
distanser från 8—12 italienska mil (boken skrevs
i landsflykt i Italien, distansen motsvarar 11,7
—17,5 km). Man använde såväl isleggir (slipade
ben) som järnskenor, men de senare ansågos
sämre. Priserna utgjordes av silverskedar,
kopparkärl, svärd och unghästar.
Under de följande århundradena torde
tävlingar i hastighetsåkning ha
förekommit både i Norden och på kontinenten,
ehuru uppgifter härom saknas.
Först från 1800-talets början föreligga
emellertid säkra uppgifter. Då
förekommo tävlingar både i Holland och
England. I Holland åkte man på tillfrusna
kanaler, och i England var det
huvudsakligen i »the Fen district», ett till sin natur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
