Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höjdhopp med anlopp - Historik, av redaktör Sven Lindhagen och redaktör Rune Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖJDHOPP MED ANLOPP
Bild 1. Watussinegrerna i Ruanda
(Centralafrika) äro skickliga höjdhoppare. Bilden,
som togs under hertig Friedrich Adolfs
av Mecklenburg resa i dessa trakter 1907—08,
visar en watussineger, som med en termitstack
som språngbräda hoppar över 2 m. Den
civilklädde under repet är hertig Friedrich Adolf.
HISTORIK.
Höjdhopp förekom ej under antiken,
åtminstone icke som tävlingsidrott.
Under medeltiden torde höjdhopp ha
förekommit som skicklighetsprov, ehuru
säkra uppgifter därom saknas.
Fransmannen Nicolas Rapin berättar i sin »Les
plaisirs du gentilhomme champestre»
(1583), att flertalet av medeltidens
riddare excellerade i att hoppa högt, så t. ex.
hoppade konungasonen Tristan utmärkt
och beundrades av alla för den
fulländning, med vilken han utförde »le saut
galois», det galliska hoppet. Detta galliska
hopp torde vara en form av det
medeltida »saltö al muro», höjdhopp mot en
vägg, som beskrives i ett flertal arbeten
om voltige och till denna hörande
övningar.
Även i den fornisländska litteraturen omtalas
höjdhopp. Uppgifterna om hopprestationerna
förefalla dock alltför fantastiska, t. ex.
påståendet att Hörd Grimkelsson i full rustning
skulle ha hoppat över en tredubbel rad av
män. Gunnar på Lidarände, som för övrigt var
ryktbar för sin förmåga att hoppa »lika långt
bakåt som framåt», säges ha hoppat högre än
sin egen längd, en i och för sig acceptabel
uppgift, såvida inte även detta hopp utförts i
rustning.
Höjdhopp som gymnastisk övning.
Vid de stora gymnastiksystemens
skapande omkring 1800 upptogs höjdhopp
av såväl tyskarna Guts Muths (->-Guts
Muths, sp. 867, bild) och Jahn som av
svensken Ling. För gymnasterna var
emellertid höjden ej det väsentliga utan
den form, i vilken hoppet utfördes.
Höjdhopp som tävlingsidrott är av engelskt
eller skotskt ursprung.
De äldsta vittnesbörden om höjdhopp
som tävlingsidrott datera sig från
mitten av 1800-talet, då grenen synes ha
ingått i programmet för de skotska
hög-ländarnas festspel. Enligt en uppgift
skulle sålunda skotten Tivendale från
Fife 1861 i Cupar ha hoppat 6 fot 1 tum
(185,4 cm).
Då höjdhopp förekom redan vid den
första matchen i fri idrott (1864) mellan
universiteten i Oxford och Cambridge
och då grenen ej synes ha förekommit
Bild 2. Den i slutet av 1800-talet vanliga,
primitiva höjdhoppsstilen.
184 192
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
