Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linder, Sven S. - Linderoth, B. Arvid - Linders, Bengt - Lindesberg - Lindfors, Adolf - Lindfors, Anders Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINDEROTH
Tyskland 1935, England 38 och i elittruppen vid
Lingiaden 39. H. B-s.
Linderoth, B. Arvid, skytt och
idrottsman (f. 1892 14/n), fanjunkare vid
I. 5, Östersund, är jämte G. Bostrand
mellersta Norrlands hittills bäste skytt.
Linderoth blev
förbundsmästare i
skol-skjutning i Jämtlands
skfb 1919, 23, 2S, 30, 32,
37, 38 och 39 samt var
dessutom 8 ggr bland
de fem bästa. Han vann
riksfältskjutningen i
Bollnäs 1920 och i
Boden 1921 samt blev
mästerskytt vid
norrländska riksskyttetävlingen
i Sundsvall 1939. Han
tog riksmedaljen i guld
1923.
Linderoth har vunnit 14 DM i löpning samt
bl. a. Östersunds garnisons fälttävlingar 1932,
33 och 34. Han vann andra sträckan vid
Nordiska Spelens skidbudkavle 1922 och har
haft många framgångar i orientering till fots
och på skidor. Ären 1924—30 var han sekr. i
Östersunds Skyttegille. K. A. L.
Linders, Bengt, bröstsimmare (f.
1904 4/e), advokat i Hälsingborg, var
1924—26 Sveriges bäste bröstsimmare.
Linders, som representerade S. K. K., vann
SM på 200 och 400 m 1924—26 och NM på 200
m 1925. Han blev fyra på 200 m vid OS 1924
och EM 1926. Han satte svenskt rekord på
100 m med lml9,4s 1926, på 200 m med 2.56,7,
2.56,5 och 2.53,6 samt på 400 m med 6.19,3, alla
1925. Han var styrelseled. i S. K. K. 1922—26, i
Ängelholms SS 1928—33 och tillhör sedan 1936
ledningen för Hälsingborgs SS. S. L.
Lindesberg, stad vid St. Lindessjön i
v. Västmanland (4 547 inv. 1943),
tillhörande Närkes Idrottsförbund, är ett av
Bergslagens äldsta idrottssamhällen.
Föregångsman för idrotten var J. O.
Andersson, som 1884 stiftade Lindes Kägelklubb och
1886 Lindes Travklubb, nuv. Linde Nya
Travklubb, och Lindesbergs Skyttegille, från 1910
Lindesbergs Skytteförening (174 medl. 1942), i
vilka skytteföreningar han under 50 år var ordf.
Travklubben, som alltjämt arrangerar tävlingar
på Lindessjön, var fram till 1920 en av de mera
aktiva i Sverige. En skridskoklubb stiftades
1890 och en cykelklubb 1893, men båda nedlades
efter några år.
Lindesbergs IF stiftades 1904 men upplöstes
följ. år och efterträddes av IFK (st. 1905, 144
medl.), bland vars medlemmar märkas
sprin-tern Folke Persson och medeldistanslöparna S.
Solberg (t. o. m. 1941) och A. Durkfeldt, vilken
senare liksom flera av klubbens mest kända
löpare bor i det närbelägna Wedevågs bruk.
Föreningen har även sektioner för bandy,
fotboll, orientering och skidlöpning.
Bland stadens övriga föreningar märkas
främst Lindesbergs Simsällskap (st. 1899, 85
medl.), Lindesbergs Lawntennisklubb (st. 1899,
42 medl.), Lindesbergs Cykelklubb (st. 1921, 50
medl.), vars bästa cyklister varit J. Hindersson
och G. Granlund, samt Lindesbergs Atletklubb
(st. 1933, 28 medl.). — Bland Lindesbergs
idrottsmän märkes även motorsportsmannen T. Berg.
— En äldre idrottsplats (invigd 1907) har ersatts
med Stadsskogsvallen (invigd 1935). A.H-n.
Lindfors, Adolf, finländsk brottare
(f. 1879 s/2), bagarmästare i Borgå, vann
i grekisk-romersk stil, tungvikt, finska
mästerskapet 1905, 10 och 13, blev tvåa vid
VM 1911 och vann vid OS 1920 guldmedalj.
Brodern Artur (f. 1893 17/3), bagarmästare
i Borgå, vann i grekisk-romersk stil,
mellan-vikt B, finska mästerskapet 1918—20 samt i
mel-lanvikt A silvermedalj vid OS 1920 och 24. M. J.
Lindfors, Anders Otto,
gymnastik-befrämjare (1781—1841), professor först i
historia och senare latin i Lund, är
författare till fem
avhandlingar om fysisk
fostran, vilka han
1803—06 framlade till
ventilation vid Lunds
universitet. Genom
dessa avhandüngar,
som äro bland de
första i sitt slag i
Sverige, kan han
sägas ha i viss mån
jämnat vägen för P. H. Ling (se vidare
d. o.). Petrus Wieselgren skrev 1843
t. o. m., att Lindfors »med Ling delar
äran av den popularitet gymnastiken i
början av 1800-talet började vinna».
I sina på latin (Lindfors var en skicklig
latinsk filolog) skrivna avhandlingar (»Om den
gymnastiska konsten», 3 st. 1803, och »Om leken
i uppfostrans tjänst», 2 st. 1805—06) har Lindfors
upptagit Rousseaus idéer om uppfostran samt
Guts Muths’ gymnastik- och idrottsprogram.
Han hänvisar även till de nordiska förfädernas
anda, som han vill återuppliva, varigenom han
också kan sägas vara en föregångare till
Götiska förbundet. Sin uppfattning av idrottens
hygieniska betydelse uttrycker Lindfors i
följande sats:
»Jag tror, att den dådlösa och lättjefulla
veklingsron ej blott förslappar våra lekamliga
lemmar och fyller dem med ont blod utan även
försvagar och bryter ned själens styrka och
95
Tryckt "/i 43
96
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
