Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ling, Pehr Henrik, av fil. kand. Åke Svahn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LING, P. H.
Bild 1. Lings födelse- och barndomshem, den
gamla prästgården i Södra Ljunga, s. v. om
Växjö. — Byggnaden flyttades 1850 till en
grannby i samma socken men återfördes 1939
till närheten av sin ursprungliga plats. Den
ligger nu vid foten av den s.k. Lings kulle, där en
minnessten avtäcktes på 100-årsdagen av Lings
födelse (15 nov. 1876). Byggnaden är numera
Lingmuseum.
idrotter. Om Växjötidens idrottslekar spelat
någon roll för Lings senare verksamhet får dock
anses ovisst. År 1792 blev han relegerad från
skolan, emedan han en söndagsmorgon, »då
han hade ont i huvudet», kastat ett vedträ in
genom rektorns fönster.
»Extraordinarie» i Stockholms Revisionskontor.
År 1793 inskrevs Ling som student i Lund
men lämnade universitetet sannolikt redan till
julen s. å. Under 1794 och förra delen av 1795
vistades han i hembygden, och i juni sistn. år
inträffade han i Stockholm. I en förteckning i
Dagligt Allehanda för 16 juni 1795 meddelas
nämligen att »studenten Ling från Småland»
anlänt och tagit in på Källaren Freden. Efter
att först ha varit informator fick Ling i sept.
1796 anställning som e. o. »kontorsskrivare» i
Stockholms Revisionskontor, vilken tjänst
emellertid var så dåligt betald, att han för
uppehället även måste ge lektioner i främmande språk.
Stockholmsmiljön tycks ej ha tilltalat den
20-årige Ling. I ett brev (av 9 april 1797) till sin
styvfar skriver han exempelvis: »På gatan möta
mig tusentals sprätthökar, jag ser dem hoppa
på en snibbig tå, stenarne utföre. De kråma
sig, de skratta, de buga, de nicka, de hälsa, de
prata, och göra alla de rörelser som tillhöra
dår-professionen. Visar sig någon gång den
förnuftige tänkaren utom sin kammare, så går
han helt tyst och opudrad förbi den fladdrande
hopen, följande inre brädden av rännstenen,
igenkännes av ingen och känner även ingen.»
Sedan han något förbättrat sin ekonomi
(genom försäljning av ärvd egendom), begav sig
Ling i nov. eller dec. 1797 till Uppsala, där han
s. å. avlade »lilla teologen»; redan i jan. 1798
återvände han emellertid till Stockholm.
Uppgiften om Uppsalaexamen har, trots att den
lämnats av Ling själv i en meritförteckning, länge
betvivlats och först helt nyligen blivit
bekräftad av den historiska forskningen.
Väcktes Lings intresse jör kroppsövningar redan
under Stockholmstiden 1795—99?
Sedan nya viktiga fakta framlagts av
A. Wiberg och givetvis med reservation
för vad ytterligare forskningar kunna
bringa i dagen, torde man på denna fråga
numera kunna svara ja.
Under 1790-talet kan i Uppsverige parallellt
med göticismen — svärmeriet för forntidens
göter och deras bragder — iakttagas ett stort
intresse för fysisk fostran: år 1787 utlystes en
simningspristävlan, från 1792 och några år
framåt anordnades idrottstävlingar i Falun,
1794 hölls ett berömt tal av Fischerström i
Vetenskapsakademien om folkets uppryckning
genom kroppsövningar, och 1796 bildades Upsala
Simsällskap.
Att Ling tagit intryck av göticismen
synes framgå redan av det ovan citerade
brevet till styvfadern. Det är vidare
mycket möjligt, att han redan i Stockholm
läste Guts Muths’ gymnastiklärobok och
C. J. Tissots arbete i medicinsk
gymnastik, vilka båda arbeten funnos
tillgängliga i huvudstadens lånebibliotek. Den
senare rekommenderar t. ex. ridningen
såsom ett utmärkt medel mot
bröstsjukdomar, och i ett brev av 14 aug. 1797 till
sin styvfar omtalar Ling, att han för att
böta sitt bröst hyrt hästar, ja t. o. m.
planerar inköp av en ridhäst. Detta hans
ridintresse härrör synbarligen från Tissot,
och det är t. o. m. möjligt, att det är
från denne som Ling fått själva idén att
böta sjukdomar med gymnastik och
massage.
»Sturm und Drang»-åren i Köpenhamn.
Juli 1799 inträffade Ling i Köpenhamn,
där han sedan stannade till hösten 1804.
Enligt Wiberg beslöt sig Ling för denna resa,
sedan han våren 1799 fått veta, att man i
Danmark grundat ett gymnastiskt sällskap (i början
av 1799). Han ville med andra ord genom
jämförande studier i den danska huvudstaden odla
sitt nya, i Stockholm vunna intresse för
kroppsövningar. Om detta antagande är riktigt eller
om det varit rena tillfälligheter, som orsakat
resan, kan endast en mera djupgående
Ling-forskning avgöra. Att de fem åren i den
danska huvudstaden, som också var Nordens
intellektuella metropol, blevo betydelsefulla för
Lings vidare utveckling både som skald och
gymnast är otvivelaktigt. Här kom han i
personlig beröring med flera av Nordens främsta
skalder och tänkare, t. ex. skalden
Oehlenschläger och filosofen Steffens. I Köpenhamn
116 112
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
