Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ling, Pehr Henrik, av fil. kand. Åke Svahn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LING, P. il.
fick han även göra praktisk bekantskap med
den nya tyska gymnastiken och
filantropinismen samt blev väl hemmastadd i fäktkonsten,
vilken senare skulle ge honom hans levebröd
under många år i Sverige.
Till att börja med torde Ling mest ha ägnat
sig åt intellektuella sysselsättningar (vilka han
dock inlett redan i Stockholm); han besökte
föreläsningarna vid universitetet och framträdde
själv med både vers och dramatik. Då hans
författarskap ingenting inbringade, förtjänade han
sitt bröd på att ge språklektioner, varjämte
han även torde ha fått hjälp hemifrån. Han
gick nu tidvis elegant, nästan snobbigt klädd,
och då ett nytt mod uppstod, var han en av
de första att anlägga det. Han deltog också
gärna i nöjeslivet och föraktade därvid, enligt
vad en av hans Köpenhamnsvänner meddelat,
varken Bacchus eller Venus. När engelsmännen
1801 anföllo Köpenhamn, anmälde sig Ling som
frivillig och deltog i slaget, ehuru hans
kompani aldrig blev insatt i strid.
Köpenhamnsårens betydelse jör Ling.
Åren 1801—04 besökte Ling även Franz
Nachtegalls 1799 upprättade
gymnastikinstitut — det första i sitt slag i Europa
— där kroppsövningar bedrevos enligt
tysken Guts Muths’ metod, samt en
fäkt-sal, som innehades av två franska
emigranter, de Montrichard och Beurnier.
Om Köpenhamnsårens betydelse för
Lings gymnastiska verksamhet äro
meningarna delade. En dansk forskare,
Signe Prytz, hävdar sålunda, att Ling
framför allt påverkades av gymnastiken hos
Nachtegall — varvid hon bl. a. stöder sig
på ett uttalande av Werlauff (som var
Lings närmaste vän under
Köpenhamnstiden), att Ling omfattade övningarna på
institutet »med sin själs hela kraft» —
medan G. Moberg anser, att fäktningen
hos emigranterna spelat den avgörande
rollen för vad han senare skulle utföra.
Enligt Wiberg slutligen kan
Köpenhamnsvistelsen i intet avseende ha varit
epokgörande för Ling; vad han fick se hos
Nachtegall var ingenting nytt utan för
Ling redan välbekant från Stockholm
och Uppsala. Det var under
Stockholmsvistelsen 1795—99 och ej i Köpenhamn
som Ling enligt Wiberg mottog de
intryck, som skulle bli avgörande för hans
stora livsverk.
Den gamla uppfattningen, att Lings uppbrott
1804 från Köpenhamn berodde på att han blivit
så entusiastisk för gymnastik och fäktning, att
117
Bild 2. Fäkt- och gymnastiksalen i Lund på
Lings tid. — Byggnaden, belägen s. ö. om
domkyrkan, inrymde under medeltiden
Laurentii-klostrets bibliotek. När Christopher Porath 1763
blev exercitiemästare vid Lunds universitet,
inrättades den till fäktsal, och 1805 försågs den
av Ling med gymnastikredskap.
han ville införa dem i sitt eget land, är
sannolikt felaktig, enligt vad både Westerblad och
Moberg visat. Ling lämnade den danska
huvudstaden helt enkelt därför, att han där ej hade
några existensmöjligheter längre. Under sin sista
tid i Köpenhamn led han emellanåt verklig nöd.
Fäktmästare i Lund.
September 1804 dök den då 28-årige Ling upp
i Lund, där han hos universitetsmyndigheterna
ansökte om att få ge
språklektioner. Några
veckor senare
begagnade han sig av en honom
gynnsam omständighet
— den 80-årige
univer-sitetsfäktläraren Christopher Poraths
sjukdom — och bad att få
vikariera för denne,
varvid han bifogade en
rekommendation från
Montrichard i
Köpenhamn. Innan Lings
ansökan prövats av
universitetsmyndigheterna,
dog emellertid Porath,
och Ling blev uppförd
i första förslagsrummet
och i april 1805 utnämnd till ordinarie
fäktmästare med den i början ringa lönen av 75
riksdaler om året. Sina små inkomster sökte
han utöka genom att ge privatlektioner i språk,
fäktning m. m.
Redan från första stunden tycks den nye
fäktmästaren ha vunnit både studenternas och
sina förmäns hängivenhet och »utmärkta bifall»
(som det heter i ett universitetsprotokoll från
1805). Han utvecklade vad han själv kallade
»ett svenskt fäktsätt» i motsats till den franska
skolans. Om Lings skicklighet i fäktning gingo
sedermera de mest underbara historier, t. ex.
114
Bild J.
Gymnastikhäst, enligt
antagande använd av Ling.
nu i Lingska huset
i Lund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
