Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ling, Pehr Henrik, av fil. kand. Åke Svahn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LING, P. H.
hur han fäktade med en värja i vardera
handen mot tvenne motståndare.
»Skapelsetiden.»
Som universitetets fäktmästare ålåg det
Ling att utom i fäktning undervisa i
vol-tige (övningar på trähäst) och ridning.
Men han hade ej varit många månader i
Lund, förrän han, »kanske för att visa
huru han inom sitt fack följde med sin
tid» (A. Hirn), grep sig an med att vid
universitetet införa den Guts Muthska
gymnastiken — simning, klättring,
brottning, balansövningar m. m. — sådan som
han kände den från Guts Muths’ lärobok
och Nachtegalls gymnastikinstitut i
Köpenhamn. Redan maj 1805 ansökte han
t. ex. hos universitetsmyndigheterna att
för den åt honom upplåtna fäktsalen i
S:t Laurentii kapell (bild 2) få anskaffa
gymnastikredskap lika dem man använde
i »andra länder» (d. v. s. linor, stänger,
stegar m. m.).
Gymnastik före Ling i Sverige.
Guts Muths’ gymnastik var emellertid känd
i Sverige, inte minst i Lund, redan innan Ling
börjat sin verksamhet. Aret fore hans ankomst
hade t. ex. där ventilerats tre avhandlingar om
gymnastiken, författade av Anders Otto
^-Lindfors, i vilka Guts Muths ideligen åberopas. Som
förespråkare för denna tyska gymnastik
framträdde också flera svenska skolmän, främst
biskop -»-Lindblom i Linköping. Så starkt var
detta gymnastiska intresse, som alltså var
oberoende av Ling, att en bestämmelse om
kroppsövningar infördes i skolordningen 1807.
Fristående rörelser upptogos 1808—12.
Ling skulle emellertid ej bara bli en
eftersägare av Guts Muths. Från
omkring 1808 kan man i viss mån tala om
ett eget lingskt »system». Man har
ansett detta vara en följd av de
anatomiskfysiologiska studier, som Ling sedan 1806
bedrev i Lund, då han i praktiken sökte
omsätta den riktiga tanken, att
kroppsövningar måste vara uppbyggda på en
ingående kännedom om
människokroppen. Han deltog sålunda i
dissektionsöv-ningar och åhörde troligen föreläsningar
av den berömde anatomen A. H. Florman.
Samtidigt experimenterade han med och
prövade nya rörelser och redskap. Den
förändring, som inträdde från omkring
1808, kan sägas bestå i att Ling till den i
huvudsak Guts Muthska
redskapsgymnastiken fogade ett antal fristående
rörelser, så att man med full rätt kan tala om
ett nytt övningsförråd och en ny metodik.
Varifrån kom impulsen till den fristående
gymnastiken?
Varifrån de fristående övningarna
kommo, om de voro Lings helt eller delvis
egna uppfinningar, av honom skapade
»från naturen», som två av Lings
personliga lärjungar uttryckte det, eller
hämtade från annat håll, t. ex. från
schweizaren Pestalozzi, är ett
gymnastikhisto-riskt problem, som ännu ej kan sägas
vara slutgiltigt löst.
Redan Lings svenske biograf Westerblad fäste
(1913) uppmärksamheten på möjligheten av att
Ling utformat sina fristående rörelser under
viss påverkan av Pestalozzi, som i början av
1800-talet var pedagogen på modet i Sverige
liksom i det övriga Europa. Likheten mellan
dennes 1807 beskrivna »Elementargymnastik»,
som bestod av enkla ledrörelser för armar, ben,
huvud och bål, vilka rörelser skulle
sammansättas till mera komplicerade, och Lings
fristående gymnastik påpekades för övrigt redan
av Lings båda äldsta lärjungar. Dock ansåg
Westerblad, att olikheterna voro större än
likheterna. Hypotesen att Ling fått åtminstone
impulsen till sin fristående gymnastik från
Pestalozzi godtages bl. a. av O. Holmberg och
tysken A. Hirn. Den senare hävdar t. o. m., att
Lings insats ej så mycket bestod i
uppbyggandet av ett nytt system, framsprunget ur
hans egen tankevärld, utan helt enkelt i
sammanställandet av två system, Guts Muths’
redskapsgymnastik och Pestalozzis — eller snarare
dennes medarbetare Niederers — fristående
övningar.
Att däremot Ling, som fransmannen
Des-bonnet 1904 ville göra gällande, skulle ha
hämtat idén till sin gymnastik från den 500 f. Kr.
upptecknade kinesiska sjukgymnastiken, som
blev känd i Europa 1779 genom en översättning
av en fransk jesuitpater Amiot, är fullt
vederlagt av bl. a. två tyska läkare (Ferenczy och
Meyer) 1920.
Gentemot Hirns uppfattning kan med rätta
hävdas att det mellan Lings gymnastik och
Guts Muths’ också finnes väsentliga olikheter
samt att Ling och Niederer uppenbarligen stå
principiellt på olika ståndpunkt.
Den fristående gymnastiken är under
alla förhållanden någonting ursprungligt i
Lings system. Dess rörelser skulle enligt
Ling förebygga eller korrigera dålig
kroppshållning — det formgivande mo-
ll 9
120
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
