Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Långfärdsåkning på skridsko, av fil. kand. Åke Svahn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÅNGFÄRDSÅKNING PÅ SKRIDSKO
dess upphovsmän kunna betecknas två
Uppsalastudenter, Johan Erik Cederblom
(sedermera professor vid Tekniska
Högskolan) och Axel Gabriel Theorell
(docent i Uppsala). De utexperimenterade
flera olika skridskotyper, som sedan
tillverkades av Uppsalasmeden Barthelson.
Balck, som på sina håll felaktigt betraktats
som »långfärdsåkningens fader», har i sina
»Minnen» villigt erkänt Cederblom som
pioniä-ren på området. »Cederblom var», skriver han,
»utan tvivel Sveriges första, skickligaste och
mest erfarna långfärdsman. Det är uteslutande
hans förtjänst, att den nuvarande
skridskomodellen, som oriktigt nog kallats den balckska,
tillkommit, jag har blott fått vara med om att
pröva resultaten.» Balck företog först 1890 sin
första långfärd.
Redan 1857 företogo några
Uppsalastudenter, bland dem Cederblom, en färd
Uppsala—Stockholm, som då ansågs vara
ett verkligt kraftprov, och 1864 åkte en
Uppsalabo vid namn Virgin Uppsala—
Stockholm—Eriksund (c:a 13 mil).
En specialklubb för långfärdsåkning
tillkom först 1901, då ->Stockholms
Skridskoseglarklubb — sannolikt den
enda i sitt slag i världen — stiftades.
Dess ledande krafter ha varit Carl
Silfversparre och Gunnar Frestadius.
En av klubbens första åtgärder var att
organisera ett underrättelse väsen om
isförhållandena i Stockholmstrakten. Den första längre
utfärden företogs 13—14 dec. 1902, då c:a 40
deltagare med facklor gjorde en månskenstur till
Vaxholm, där man övernattade; på söndagen
fortsatte man till Trälhavet och Saxarfjärden.
Under 1930-talet kunde S. S. S. K. tack vare
de billiga sporttågen förlägga sina färder i
norr ända upp till Siljan, i väster Hjälmaren
och i söder Bråviken. Antalet deltagare har på
söndagsutfärderna kunnat uppgå till omkr. 300.
Utrustning.
Två skridskotyper finnas: den s. k. Balcks
modell (bild 2,1) och den s. k. träskridskon (bild
2, 2). Den senare är lättare, varjämte träplattan
(den s. k. stocken) till en del dämpar de
vibrationer, som uppstå vid åkning på knottrig is.
Åtskilliga långfärdsåkare föredraga dock de
gamla beprövade »balckarna», som äro högre
och gå bättre på snötäckt is.
En specialmodell av träskridskon är den s. k.
holländaren (bild 2, 3), som är elegant utformad,
med lätt och smäcker fotplatta och tunn skena.
Den blir särskilt snabb på glanskis och anses
vara idealisk som damskridsko. Även
rörskridskor förekomma (bild 2,4) men torde ännu ej
vara tillräckligt prövade.
217
Bild 2. Långfärdsskridskor. 1 den s. k. Balcks
modell, 2 träskridsko av kanadensisk typ och
3 av holländsk, 4 rörskridsko.
Skridskons skena brukar av en del
långfärdsåkare (särskilt skridskoseglare) slipas så, att
dess främre och bakre del bliva en aning
svängda uppåt. Härigenom vinnes att på hård
is ej hela skenan behöver läggas an mot isen.
Rostbildning på skenorna förhindras bäst
genom att de bestrykas med t. ex. salicyltalg. På
träskridskorna bör man ägna särskild
uppmärksamhet åt träet, som sväller i väta; följden kan
bli en böjd skena. Lämpligt är därför att helt
befria träet från färg och därefter dränka in
det först med rå och sedan med kokt linolja,
varefter det målas och fernissas. Träet är då
konserverat för lång tid framåt.
Långfärdsåkaren måste vara klädd i varma
och framför allt vindtäta kläder. Skorna böra
ha halvlånga skaft, som ge stöd åt vristen och
smalbenet, och vara så pass rymliga, att ett par
strumpor och sockor få rum.
Ett viktigt redskap vid
långfärdsåkning är ->isdubbar, med vilkas hjälp
man så gott som alltid kan taga sig upp
ur en vak, varvid man dock måste tänka
på att, innan man hugger dubbarna i
isen, vända sig åt det håll, varifrån man
kommit. Nästan lika nödvändig är ->i
s-piken, med vilken man förvissar sig
218
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
