Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mexiko, av fil. dr Gösta Montell och redaktör Rune Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEXIKO
humaraindianerna A. Terrazas och J. Torres
2.52, resp. 2.54.
Även olika spel förekomma hos
tarahuma-rerna, bl. a. ett om gotländsk varpa
påminnande spel med på ena sidan flata stenar.
Detta spel kallas av tarahumaraindianerna
dihibapa, av mexikanerna cuatro. G. M-l.
Modern sport.
Ehuru gymnastik- och
idrottsföreningar bildades av utlänningar redan i slutet
av 1800-talet, började mexikanerna först
omkring 1915 bedriva idrott i nämnvärd
utsträckning. Bland banbrytande
institutioner må nämnas K. F. U. M., vars
anläggningar i Mexico City voro de första
fullt moderna i landet. År 1926
anordnade Mexiko de första
^-Centralamerikanska spelen, och sedan 1928 har
landet deltagit i OS.
Några av Mexikos bästa idrottsmän ha
fått sin idrottsliga uppfostran i USA. Sålunda
studera ett stort antal mexikanare vid
kaliforniska universitet, och många av deltagarna vid
OS ha varit i USA bosatta mexikanare. Vid OS
1932 bestod ungefär hälften av Mexikos trupp
av USA-mexikanare, och särskilt för boxare
och simmare var procentsatsen hög.
Bollspel.
På grund av de intima förbindelserna
med USA ha typiskt amerikanska spel
som basketboll, volleyball och baseboll
fått jämförelsevis stor utbredning i
Mexiko. I basketboll är
spelstandarden mycket hög, och Mexiko blev vid
OS 1936 trea i turneringen. Av övriga
spel förekomma främst fotboll, tennis och
pelota, i Mexiko kallad fronton.
I fotboll spelade Mexiko sin första
landskamp vid OS 1928, då det mexikanska laget
förlorade mot Spanien med 1—7. Senare har
Mexiko, ehuru utan framgång, deltagit i VM
1930 och 34. I tennis har Mexiko sedan 1924
deltagit i Davis Cupturneringarna utan att dock
kunna göra sig gällande trots några goda
representanter, bl. a. R. Kinsey, som tills. m.
brodern, H. Kinsey, vann amerikanska
mästerskapet i dubbel 1924, samt R. Tapia och E. Reyes.
Pelota (fronton) spelas såväl inom- som
utomhus, och spelstandarden är mycket hög.
En variant av spelet är fronton tennis, som
spelas med räcket av tennismodell (ehuru
kraftigare) och lätt gummiboll.
övrig idrott.
Intresset för boxning är mycket
stort och standarden hög, särskilt i de
lättare klasserna.
Bild 6. Taranumaraindianer under en tävling.
Efter A. E. Grix.
Bland amatörboxarna märkas främst
fjäder-viktaren F. Cabanas, silvermedaljör vid OS 1932,
och bantamviktaren F. Ortiz, vilken senare vid
OS 1936 besegrade svensken S. Cederberg och
blev bronsmedaljör.
Även fäktning är populär, och
mexikanska fäktare ha vid två OS nått
semifinalen på värja.
Förutom i de nämnda grenarna har
Mexiko vid OS även deltagit i fri idrott,
brottning, simning, modern femkamp,
cykelåkning och gymnastik ehuru utan
framgång. I simning och framför allt
i s i m h o p p har emellertid landet haft
flera goda representanter.
Intresset för simning är mycket stort, och
flerstädes i landet finnas öppna simbad, som i
de flesta fall kunna begagnas året om.
Sin starkaste insats vid OS har Mexiko
utom i boxning emellertid gjort i k o r
t-distansskytte.
I denna gren vann G. Huet silvermedalj vid
OS 1932. Även pistolskyttarna A. Villanueva
och A. Hernandez äro av god klass.
Intresset för hästsport är mycket
stort och det inhemska hästmaterialet gott.
Vid OS 1936 vann ett mexikanskt lag, beridet
på infödda hästar, bronsmedalj i hästpolo och
led endast ett knappt nederlag (11—13) mot
England.
Kapplöpningssportens centra äro staden
Mexiko och Tia Juana invid gränsen till Kalifornien.
På Agua Caliente-banan vid Tia Juana rides
bl. a. Agua Caliente Handicap, som är en av
Nordamerikas förnämsta slätlöpningar.
Sportens organisation.
Sedan den nuvarande regimens tillkomst 1924
har staten givit den fysiska fostran och
idrotten sitt stöd, särskilt sedan 1935. Organ för den
statliga verksamheten är en generaldirektion
för fysisk fostran, Direcciån General de Edu-
389
394
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
