Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mexiko, av fil. dr Gösta Montell och redaktör Rune Carlsson - Meyer, Bror - Meyer, Louis - Mézair - Mezö, Ferencz - M. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEYER
Bror Meyer i S:t Moritz omkring 1930.
caciön Fisica, under vilken även det
mexikanska idrottsförbundet, Confederaciön Deportiva
Mexicana, sorterar. Generaldirektionens arbete
har bl. a. gått ut på att skapa moderna
idrottsanläggningar, av vilka ett avsevärt antal nu
finnes, och att utbilda gymnastik- och
sportlärare. Denna utbildning, som är förlagd till
ett centralt institut, Escuela Normal de
Edu-caciån Fisica. är treårig.
Bland moderna idrottsanläggningar märkas
främst stadion i Mexico City, som rymmer 20 000
åskådare, och en storartad anläggning för de
breda lagrens sport och rekreation, Venustiano
Carranza, också i Mexico City. R. C-n.
Litteratur: Den fornmexikanska sporten
behandlas bl. a. i T. A. Joyce, »Mexican
archæo-logy» (1914). Tarahumaraindianernas tävlingar
ha skildrats av C. Lumholtz, »Blandt Mexicos
indianere» (2 bd, 1902—03, svensk översättning,
»Bland Mexikos indianer», 1902—04), D. C.
Bennett och R. Zingg, »The Tarahumara» (1935), och
A. E. Grix, »Unter Olympiakämpfern und
In-dianerläufern» (1935), samt G. Montell,
»Mexikanskt indianliv i forntid och nutid» (1936).
-*-
Meyer, Bror, skridskoåkare (f. 1885
12/2), Stockholm, var en av Sveriges bästa
konståkare och är sedan 1906 en av
världens mest uppskattade yrkesinstruktörer
och uppvisningsåkare.
Meyer, som under sin amatörtid tävlade för
SASK, segrade vid Nordiska Spelen 1905, vann
SM 1906 och blev s. å. trea i VM och fyra i EM.
Han verkade som instruktör i S:t Moritz 1906
—16, i USA och Canada 1916—25 och har sedan
dess varit verksam i Manchester, London och
S:t Moritz. Han har utgivit »Skating with Bror
Meyer» (1921). Sal.
Meyer [me’a], Louis, amerikansk
racerförare (f. 1905), är en av USA:s bästa
förare och har vunnit amerikanska
mästerskapet tre gånger, 1928, 29 och 33.
Meyer, som på Millervagnar vann
Indiana-polisloppet 1928 (tvåa 1929), 33 och 36 (de två
sista åren med nytt rekord), slog sept. 1937 på
Bonneville Salt Fiats i Utah tills. m. Ab.
Jen-kins absoluta hastighetsrekorden på 12 och 24
timmar, det senare med en medelhastighet av
253,097 km/tim. och en distans av 6 074 km. B. L.
Mézair [mezä’r], fr., ridt., är en mindre
vanlig beteckning för ->courbette.
Mezö, Ferencz, ungersk
idrottshistoriker (f. 1885), fil. dr, lärare i Budapest,
vann vid OS 1928 guldmedalj i
litteraturtävlingen med ett arbete om de
Olympiska Spelens historia (1930 översatt till
tyska under titeln »Geschichte der
Olym-pischen Spiele»).
Mezö var tidigare en av Ungerns bästa
sprinters.
M. G., engelskt bilmärke, har från
början av 1930-talet varit ett av Englands
internationellt framgångsrikaste.
M. G. (en förk. av Morris Garages, i Oxford)
började tillverkas 1923 av standarddelar från
Morris Motors Ltd. År 1929 blev M. G.
självständig firma, M. G. Car Company Ltd i
Abing-don-on-Thames, Berkshire.
Flera av Englands bästa förare, främst G. E.
T. Eyston, C. J. P. Dodson, N. Black och R. T.
Horton, ha fram till 1935 framgångsrikt kört
märket. Bland segrarna må nämnas: Englands
T. T. 1931, 33 och 34, Irlands G. P. 1931,
Brooklands’ 500 Miles Race 1932 och 33, 1 500
cm’-klassen i Coppa Acerbo 1933 och 34, Bern G. P.
och British Empire Trophy Race 1934 samt
1100 cm3-klassen och lagpriset i Mille Miglia
1933.
Mest känt har M. G. dock blivit genom de
rekordvagnar, vilka fram till krigsutbrottet 1939
satt många internationella rekord i klasserna
H, G och F.
Sedan dec. 1930, då de första rekorden i klass
H sattes på Montlhéry av Eyston på »Magic
Midget», har M. G. helt dominerat denna klass,
och 1933 och 35 innehade märket sålunda
samtliga rekord.
År 1937 byggde fabriken en 6 cyl.
rekordvagn på 1 086 cm3 (klass G), med vilken A. T.
G. Gardner satt några av automobilhistoriens
märkligaste rekord. På autostradan Frankfurt
a. M.—Darmstadt satte han 25 okt. 1937 rekord
på bl. a. 1 km och 1 eng. mil med 239,353, resp.
239,337 km/tim. Följ. år, sedan vagnen försetts
med ett nytt, extremt strömlinjeformat karos-
395
396
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
