- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 5. Lahtis-Röse /
401-402

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mikaelsson, John F. - AC Milano - Mile →Engelsk mil - Military - Militära Idrottsförbund, Sveriges - Militära idrottsmärken, av överste Bertil Uggla

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MILITÄRA IDROTTSMÄRKEN

(1942); 15 km 1.06,37 (1941); 20 km 1.32.28,4 (1942);
25 km 2.04.19,3 (1939); 30 km 2.33.23,8 (1942);
samt på landsväg: 10 000 m 45.00,0 (1936);
15 km 1.08.37,0 (1937); 20 km 1.32.11,5 (1937); 25
km 1.57.31,6 (1937).

»Mix» vann SM på 3 000 m 1937 och 38, på
10 000 m 1936 och 38—40, på 15 000 m 1941 och 42
samt 3 lag-SM och har t. o. m. 1942 vunnit 9
landskampssegrar. Han erhöll 1937 Porlapriset.
Bild vid Gång, pl. 2 och bild 6. T. T.

AC Milano, eg. Associazione
Cal-cio Milano, italiensk fotbollsklubb, st.
1899, vann italienska mästerskapet 1901,
06 och 07 och spelar i den italienska
ligans första division sedan dess
grundande 1930.

Bland bekanta spelare, som representerat
AC Milano, märkas främst centerforwarden A.
Cevenini och halvbacken C. Lovati samt sedan
1940 innerforwarden G. Meazza. Klubbens
anläggning rymmer 35 000 åskådare.

Mile -»-Engelsk mil.

Military [mi’lit9ri], eng., ridsportt., är
en äldre beteckning på -»-fälttävlan.

Militära Idrottsförbund, Sveriges,
stiftades 1909 och har till uppgift att
anordna militära idrottstävlingar samt
genom utdelande av märken höja
intresset för militär idrott.

Förbundet hade en föregångare i den 1893
stiftade Styrelsen i Stockholm för militär idrott,
ur vilken Militär Idrotts Stockholmsdistrikt
framgått. Detta har varit förebild för övriga
nu verksamma distriktsförbund och kretsar:
Södra, Västra, Östra, Östersunds, Bodens,
Gotlands och Gävle-Dala.

Förbundet ledes av en överstyrelse med en
representant för varje anslutet »förband»
(regementen, skolor etc.) och ett verkställande
utskott, sammansatt av i Stockholm tjänstgörande
representanter för olika försvarsgrenar,
truppslag och större distrikt. Inom verkställande
utskottet finns en särskild ledare för bl. a.
modern femkamp, i vilken gren förbundet
anordnar SM. Ordf. fr. o. m. 1934 är prins Gustaf
Adolf. U-a.

MILITÄRA IDROTTSMÄRKEN.

Av överste Bertil Uggla.

Militära idrottsmärken utdelas som
belöning för idrottsliga färdigheter, som
äro önskvärda ur militär synpunkt. I
Sverige har Sveriges Militära
Idrottsförbund sedan 1914 utdelat ett militärt
idrottsmärke (-»-Idrottsmärken, pl.
1,3), vilket 1941 ersattes med ett
fält-idrottsmärke av samma utseende.

Detta kan även erövras av civila. Vidare
utdelade Sveriges Landstormsföreningars
Centralförbund 1918—42 tre olika 1 a n
d-stormsidrottsmärken. Samtliga
dessa märken utdelas eller ha utdelats
i brons, silver och guld, fältidrottsmärket
dessutom i järn och »högre valör».
Militärt idrottsmärke.

Proven omfattade ursprungligen fri idrott
(höjdhopp och längdhopp), skjutning med gevär eller
karbin, hanctgranatkastning på längd och mot mål,
fälttävlan till fots, på skidor eller till häst,
uthållighetslöpning till fots eller på skidor,
bajonettfäktning mot särskild konstruerad bulvan eller
sabel-fäktning till häst samt vissa specialprov för
marinen tillhörande personal. För guldmärke fordrades
dessutom att såväl Riksidrottsförbundets märke som
skyttemärket i guld erövrats samt för officerare och
underofficerare viss skicklighet i pistolskjutning.
De resultat, som krävdes, voro i stort sett ganska
moderata — skjutning och fälttävlan dessutom
endast relativa, i det att det gällde placera sig bland
en viss procentuell del av de bästa vid
vederbörande truppförband, varigenom en viss olikhet icke
kunde undvikas.

Den alltmer specialiserade utbildningen krävde
småningom en omläggning av bestämmelserna,
vilken skedde 1933. En uppdelning gjordes i »allmänna
prov», som alla skulle avlägga, och »specialprov»,
avpassade efter de olika utbildningslinjerna och
vapenslagen. Av praktiska skäl återgick man emellertid
1938 till de gamla bestämmelserna.

Militärt idrottsmärke har 1914—40 erövrats av 3 654
personer i guld, 46 156 i silver och 21 130 i brons.

Fältidrottsmärke.

Beroende av fullgjorda provs svårighetsgrad
erhålles fältidrottsmärket i järn, brons, silver eller guld.
Märke i silver (resp. guld) kan även erhållas av den
som tagit märke i brons (resp. silver) genom
därefter under tre år avlagda bronsprov.

Den som fyllt 40 år och fullgör prov för brons
(silver), erhåller första året brons, andra året silver,
tredje året guld (eller första året silver och andra
året guld).

Märke av högre valör tillerkännes den som
erövrat guldmärke och därefter vid förnyade prov
uppnår 15 p., varvid fordringarna för järn- och
bronsmärkena gälla 1 p., silver 2 och guld 3 p. Vissa
övergångsbestämmelser gälla för personer födda 1911
och tidigare vid erövrandet av högre valör.
Fordringarna sänkas för dessa gradvis med en poäng
(födda 1911 till 14 p., 1910 till 13 p. o. s. v.) ned
till 5 poäng för personer födda 1902 och tidigare.

Minimiålder för erövrandet av fältidrottsmärke är
16 år (för järn 14). För erövrandet fordras att
under kontroll (inom militära förband skall
kontrollant ha minst underofficers grad, inom civila
föreningar vara styrelseled.) ha inom ett år fullgjort ett
prov ur vardera av nedanstående grupper.

Järnprov.

Grupp /, Orientering: a) fri orienteringslöpning
till fots omkring 6 km med minst 2 kontroller; b)
punktorientering till fots på snitzlad bana 8 km
med 3 kontroller med 90s tidstillägg för varje
påbörjad mm fel på kartan utöver 1 mm vid inprickning
av kontroll; c) punktorientering på skidor 10 km
enligt samma bestämmelser. Medeltid per km vid
samtliga prov högst 16 min.

Grupp II, Skjutning: a) med armégevär 3
precisionsserier mot 10-ringad tavla, avstånd 200 m,
skjutställning liggande utan stöd, fordringar 42 p.
per serie; b) med armégevär och
korthållsammuni-tion 6 precisionsserier mot pistoltavla, avstånd 50 m,
skjutställning — a eller sittande vid bord, fordringar
45 p. per serie; c) med korthållsgevär 6
precisionsserier mot reducerad pistoltavla, avstånd 15 m,
skjutställning och fordringar = b; d) med luftgevär 6

401

402

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/5/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free