Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Militära idrottsmärken, av överste Bertil Uggla - Militär idrott, av överste Bertil Uggla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MILITÄR IDROTT
precisionsserier mot reducerad 10-ringad tavla,
avstånd 8 m, skjutställning och fordringar = b.
Samtliga serier om 5 skott.
Grupp III, üinderlöpning 150 m: Samma bana som
för brons, silver och guld. dock att klätterhindret
sänkts 20 cm. Fordringar 50s.
Grupp IV, Kast av föremål vägande minst O,i kg:
1) mot fönsterglugg (0,75 m hög, 0,eo m bred; 3 m
ovan marken) på 12 m avstånd, kastställning stående
och 2) mot »krevadgrop» om 2 m diameter på 18 m
avstånd, utgångsställning liggande (kastställning
valfri, 4 sek. för varje kast). Fordringar för såväl 1
som 2 äro 2 träff på 5 kast.
Grupp V, Framåtanda: a) stående hopp på skidor
minst 8 m; b) hopp i vatten från lägst 3 m samt
dykning från ytan med upphämtande av föremål från 2
m djup: c) frivolt framlänges; d) löpning 50 m och
snabbeld med gevär (karbin) — grupp V a för
bronsmärke.
Brons-, silver- och guldprov.
Grupp I, Uthållighet: Förflyttning inom 3t a)
till fots på vägar och stigar 17, 19 och 20 km (för
resp. brons-, silver- och guldmärke) ; b) pä skidor
i medelsvår terräng resp. 20, 25 och 30 km; c) på
cykel på väg resp. 40, 50 och 60 km. Vid a och b
fordras en ryggbelastning av 8 kg, vid c av 15 kg.
Grupp II, Orientering: a) fri
orienteringslüp-ning till fots omkring 8 km med minst 3
kontroller; b) punktdrientering till fots på snitzlad
bana 10 km med 5 kontroller med 60s tidstillägg
för varje påbörjad mm fel på kartan utöver 1 mm
vid inprickning av kontroll; c) punktorientering
på skidor 12 km enligt b. Vid samtliga
orienteringsprov skall sträckan tillryggaläggas med en
hastighet av minst 14 (brons), 12 (silver) och 10 min.
per km (guld).
Grupp III, Skjutning: a) under
militärutbildning ha gjort sig berättigad till militärt skyttemärke
på något vapen (gäller för fältidrottsmärke i
silver) eller skyttemedalj (gäller för guld) ; b)
uppfyllande av skjutfordringarna i en precisions- och
en tillämpningsserie för frivilliga skytteväsendets
märke eller pistolskyttemärket av motsvarande valör.
Grupp IT, Hinderlöpning 150 m med
handgranatkastning: 1 hinderbanan skola finnas höjd-,
balans-och kryphinder samt ett l,so m högt klätterhinder.
Vid framkomsten till mållinjen tages tid, då första
handgranaten kastas. Detta sker med mållinjen som
kastgräns mot målflagga på 70 m avstånd. Vid
nedslagsplatsen intages liggande skyddsställning, varefter
den andra granaten kastas ur valfri kastställning och
skyddsställning återtages inom 4s räknat från och
med uppgången. Fordringarna äro: högst 55s, 42s
och 38s för löpningen samt högst 7, 5 och 3 m fel
vid granatkastningen. Två handgranater vardera
vägande 0,6 kg medföras under löpningen.
Grupp V, Löpning 50 m och snabbeld 5 skott vid
mållinjen: a) med gevär (karbin) mot 1/1-, 1/3-,
1/4-, 1/6- och 1/8-figur på 50 m med minst 1 m
lucka mellan figurerna på resp. 40, 32 och 25s:
b) med pistol mot 5 1/1-figurer på 30 m avstånd
och med minst 1 m lucka mellan figurerna på resp.
30, 22 och 18s. I båda fallen erhålles 5s tidstillägg
för oträffad figur. Tiden tages från starten
(liggande) till sista skottet.
Landstormens idrottsmärken.
Tre olika .märken funnos: a) för landstormsmän
och beväringens båda äldsta årsklasser; b) för
be-väringen (utom de båda äldsta årsklasserna); c)
för ungdom. Samtliga märken utdelades i brons,
silver och guld. I fordringarna ingingo uthållighetsprov,
avståndsbedömning, orienteringsprov, rapportföring,
skjutning och specialprov.
-*-
MILITÄR IDROTT.
Av överste Bertil Uggla.
Med militär idrott menar man vanligen
ett tävlingsmässigt bedrivande av vissa
militära övningar och färdigheter.
Den har efter hand utvecklat sig från
enkla uthållighetslöpningar och
rapport-föringar med olika slag av fältutrustning
till s. k. fälttävlan, sammansatt av olika
prov, avsedda att pröva deltagarnas
kondition och deras förmåga av
koncentration och precision under och efter hårda
fysiska ansträngningar.
I det följande ges en översikt av de olika
militära idrottsgrenar, som utövas inom den
svenska krigsmakten. I övrigt hänvisas till
olika specialartiklar.
Uthållighetslöpning med fältutrustning
har ett stort militärt värde, i synnerhet om den
kombineras med andra prov, och förekommer
i stor utsträckning såväl enskilt som i trupp.
En form av uthållighetslöpning ingår i proven
för fältidrottsmärket. Den största
uthållighetstävling, som förekommit i Sverige, var en 1918
i Stockholm anordnad s. k. marschtävling på
42 km (->-Marschtävlingar).
Skidlöpning.
Redan från 1903 stimulerades det militära
intresset för skidlöpning genom anordnandet av
orienteringstävlingar på skidor mellan de
norrländska truppförbandens officers- och
underofficerskårer. Militära skidtävlingar voro i
regel anordnade i anslutning till Nordiska Spelen
och andra större vintertävlingar. Vid de
förstnämnda förekom 1905, 09 och 13 ett lopp på
omkring 15 mil för militärer om pris, uppställda
av doktor Arvid Kellgren i London. Segrare
blev 1905 (155 km) volontär Fj eliberg,
Västerbottens reg., med 22t6m, 1909 (150 km) dåv.
korpral (sedermera fanjunkare) C. N.
Andersson, Norrlands dragoner, med 16t 14m 30s och
1913 (150 km) distinktionskorpral Wilhelmsson,
Västerbottens reg., 19tl8m.
Sedan 1919 tävlas årligen om ->Ebersteins
armépris, och fr. o. m. 1938 äro militära
mästerskapstävlingar på skidor upptagna på Sveriges
Militära Idrottsförbunds program (t. o. m. 1941 i
samband med SM). Dessa mästerskapstävlingar
tillkommo främst för att väcka intresse för
->-patrulltävling på skidor, en tävlingsform som
sedan 1924 förekommit i samband med några
OS och F. I. S.-tävlingar.
Rapportföring
är kanske den av äldre generationer mest
kända militära idrotten. Det gäller att till fots, på
skidor, skridsko, cykel eller till häst framföra
en rapport. I sin enklaste form består
rapportföring av förflyttning längs kända vägar och
återgivande ur minnet av en muntligt delgiven
rapport. Mer krävande är den form, då
deltagarna själva ha att avfatta en rapport över
vad de lyckats upptäcka vid kontrollstationer
och framföra denna på självvald väg genom
svårorienterad terräng. Då rapportkarlen, trots
403
404
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
