Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Militär idrott, av överste Bertil Uggla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MILITÄR IDROTT
de tekniska hjälpmedel för rapportering, som
nu finnas, dock alltjämt ofta är oumbärlig, är
denna gren fortfarande av stor militär betydelse.
Hinderlöpning till fots
utgjorde vid sekelskiftet en omhuldad militär
tävlingsgren. Vid alla förläggningar funnos
hindergårdar med »höga plank», »våta
gravar», stenmurar, stockhinder, gärdesgårdar,
kryphinder o. s. v. Av någon anledning blev
emellertid hindergården omodern, och först
under de senaste åren har intresset ånyo väckts
genom den moderna soldatgymnastiken. I
bestämmelserna för fältidrottsmärket ingår också
prov i hinderlöpning.
»Kort hastighets]mmryckning» och »löparkedja»
äro ägnade att ge soldaten nödvändig
snabbhet för anfallets slutskede — stormningen.
Lö-parkedja är ett slags stafettlöpning med
växling i liggande ställning. Den infördes omkring
1915 men kom snart ur bruk på grund av
svårigheten att avgöra, när växlingen var riktigt
gjord. Vanlig hastighetsframryckning ingår,
kombinerad med snabbeld, i proven för
fältidrottsmärket.
Orienteringslöpning
var ursprungligen en militär idrott och har
fortfarande ett stort militärt värde. Förmåga
att trots yttre störningar snabbt och säkert
kunna orientera sig är nödvändig för en god soldat,
i synnerhet i befälsställning. En tävling medför
i stor utsträckning dylika störningar och är
därför ett ypperligt utbildningsmedel.
»Kronprinsens pokal» av 1908, ett vandringspris i
orienteringslöpning inom dåvarande IV.
arméfördelningen, liksom ett liknande pris inom I.
arméfördelningen, voro av stor betydelse för
höjandet av orienteringsintresset inom
officerskårerna, och numera stå tävlingar i
orienteringslöpning på programmen inom alla militära
förband och idrottssammanslutningar.
Orienteringslöpning förekommer i form av
fri orienteringslöpning, puiiktorientering och
linjeorientering, eventuellt som kombination
av dessa. Vid punktorientering skall den
tävlande följa en utprickad bana, i vilken vissa
punkter äro markerade, och skall pricka in
dessa på kartan. Denna form kräver god
förmåga att följa med på kartan och bedöma
den tillryggalagda distansen. Den är ur
militär synpunkt den lämpligaste formen av
orienteringstävling på skidor. Såväl fri som
punktorientering ingå som prov för fältidrottsmärket.
Vid linjeorientering gäller det att i terrängen
följa en på kartan uppritad linje. »Hemliga»,
d. v. s. för den tävlande okända, kontroller äro
utsatta längs banan.
Även budkavlelöpning till fots, på skidor eller
cykel utövas inom armén.
Kartläsning
är en militär färdighet, som väl lämpar sig för
tävlan och i regel i någon form ingår i varje
fälttävlan. ->Kartläsning.
Handgranatkastning
har tävlingsmässigt bedrivits, sedan
handgranater under världskriget 1914—18 infördes vid
armén. Bestämmelserna
(->-Handgranatkast-ning) ha varierat, men i regel har tävlingen
omfattat såväl längd- som målkast.
Handgranatkastning har tidigare ingått i proven för
militärt idrottsmärke och kvarstår — i
kombination med hinderlöpning — i fordringarna för
fältidrottsmärket.
Skjutning
är givetvis en viktig militär idrott och ingår
såväl i form av skolskjutning som fältmässig
snabbeld i flera kombinerade militära tävlingar,
främst i varje fälttävlan, samt i proven för
fältidrottsmärket.
Den svenska skytterörelsens organisation har
givit plats även för det militära
skytteintresset, och något speciellt militärt tävlingsskytte
— utöver de reglementerade
»prisskjutningarna» (->-Kellgrenska pokalerna) — förekommer
knappast. De till det frivilliga skytteväsendet
anslutna militära skytteföreningarna höra till
de mest livskraftiga, och särskilt bland
underofficerarna finnas många av landets bästa skyttar.
• Internationellt skytte för officerare med
gevär, armépistol och duellpistol har sedan 1930
anordnats mellan de nordiska länderna. Som
förberedelse till dessa tävlingar anordnas
sedan 1935 årliga tävlingar på hemmabana mellan
Sveriges officerskårer, sedan 1940 även för
underofficerskårerna.
Fäktning
har tidigare i Sverige så gott som uteslutande
bedrivits av militärer, medan numera ypperliga
civila insatser gjorts. Sedan 1910 har årligen
tävling i värjfäktning mellan officerslag ägt
rum om -^-Kungens kanna. Särskilda EM för
militärer ha även förekommit. Jfr Fäktning,
sp. 587. Bajonettfäktning är en god
förberedelse för handgemänget och har tidvis stått
högt i kurs såväl inom armén som marinen.
-^Bajonettfäktning.
Militära tävlingar till häst.
Även inom ->-ridsporten spelar militären en
dominerande roll. Helt militära grenar äro
orienterings-(order-)ritt, sabelfäktning till häst,
simning med häst, körning och ->tolkning.
Kapplöpningssporten var tidigare i Sverige i
hög grad militärt betonad. Numera spela
militära löpningar, huvudsakligen jaktlopp och
steeplechase, en obetydlig roll.
Diverse tävlingar.
Utom i nu nämnda grenar förekommer det
inom armén också tävling i
->avståndsbedöm-ning och i bestämning av fronter (d. v. s.
uppskattning av deras utsträckning) samt i
signalering och sjuktransport. Den sistnämnda
tävlingen försiggår i terräng över hinder i form
av gärdesgårdar, gravar o. s. v. mellan bårlag
om 4 man och med en bår, lastad med
sandsäck e. d., som skall väga 75 kg.
405
406
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
