Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Monte Carlo Rallyt - Monte Rosa - Montgolfier, Joseph M. - Montgomery, Elna, g. Beckman - Monti, Luigi - Montlhéry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MONTE ROSA
Montlhérybanan. Ovalen t. h. betecknar själva autodromen. Den smalare linjen visar den
11,250 km långa och kurviga landsvägsbanans sträckning.
Bruce, A. C. (John 0’Groats) ; 1927: M. Lefèvre och
O. Despeaux, Amilcar (Königsberg); 1928: J. Bignan,
Fiat (Bukarest); 1929: S. Van Eijk, Graham Paige
(Stockholm); 1930: H. Petit, Licorne (Jassy) ; 1931:
D. M. Healv, Invicta (Stavanger); 1932: M. Vasselie,
Hotchkiss (Umeå) ; 1933: M.Vasselle, Hotchkiss
(Tallinn) ; 1934 : L.Gas och J.Trevoux, Hotchkiss (Aten) ;
1935: Ch. Lahaye och R. Quatresous, Renault
(Stavanger); 1936 : I. Zamfirescu och P. G. Cristea, Ford
(Aten); 1937: R. Lebègue och J. Quinlin, Delahaye
(Stavanger); 1938: G. Bakker-Schut och K. Ton,
Ford (Aten); 1939: J. Trevoux och M. Lesurque,
Hotchkiss (Aten) samt J. Paul och M. Contet,
Delahaye (Aten) på samma poäng; 1940—43: Inga
tävlingar. B. L.
Monte Rosa [må’nta rå’za], ett
bergmassiv i Penninska alperna på gränsen
mellan den schweiziska kantonen Wallis
och Italien, var ett av den tidigare
alpi-nismens klassiska mål. Massivets 12
huvudtoppar nå alla över 4 000 m; högst är
Dufourspitze (4 638 m ö. h.).
Området utgör ett av de förnämsta
bergbe-stigningsområdena i världen. Huvudcentra äro
på schweizisk sida Zermatt och på italiensk
Macugnaga.
Dufourspitze bestegs första gången 1855 av
ett engelskt sällskap (Ch. Hudson, bröderna
Smyth m. fi.) med schweizaren Lauener som
förare, över östväggen, Alpernas högsta vägg,
bestegs toppen första gången 1872 av
engelsmännen bröderna Pendlebury och C. Taylor
med schweizarna F. Imseng och G.
Spechten-hauser som förare. Den första bestigningen utan
förare gjordes 1884 av F. Purtscheller, bröderna
Zsigmondi och Schulz. S. å. utfördes även
toppens första vinterbestigning av V. Sella samt
D. och J. Maquignaz.
På Punta Gnifetti (4 561 m ö. h.) ligger
Europas högsta bebodda alphydda med
meteorologiskt observatorium och laboratorium för
högfjällsforskning. Litt.: A. Pallin, »Med isyxa,
gletscherrep och skidor» (1908). Pan.
Montgolfier [månsgålfie’], Joseph M.
(1740—1810) och Etienne (1745—99),
pappersfabrikanter i södra Frankrike,
447
voro ballongseglingens pioniärer och
uppfinnare av den med varmluft fyllda
ballongen (^»-Ballongsegling, sp. 601).
Bröderna Montgolfier utgåvo tillsammans
»Mémoires sur la machine aérostatique» (1784)
och »Ballons aérostatiques» (1784).
Montgomery, Elna, g. Beckman,
skridskoåkerska (f. 1885 23/io), vann SM
1908 och 12 samt i paråkning 1912 tills. m.
P. Thorén. Vid OS 1908 blev hon fyra. Sal.
Monti, Luigi, argentinsk-italiensk
fotbollsspelare (f. 1901 15/6 i Buenos
Aires), har spelat i såväl Argentinas som
Italiens landslag och var centerhalvback
i det italienska lag, som vann VM 1934.
Monti tillhörde Argentinas lag, som vann
silvermedalj vid OS 1928, engagerades 1931 av
FC Juventus, i vilken klubb han vann
italienska mästerskapet 1932—35, och spelade 1932—37
i Italiens landslag 18 gånger. Han var en
synnerligen effektiv men mycket hård spelare.
Montlhéry [månsleri’], eg.
Linas-Mont-lhéry, världens snabbaste autodrom,
belägen c:a 25 km s. om Paris, har spelat
en viktig roll inom europeisk motorsport.
Montlhéryautodromen, som kostade omkr. 25
mill. frcs, invigdes 11—12 okt. 1924. Banan, som
är gjuten i betong, är oval med två 400 m långa
raksträckor. Längden är 2 500 m och bredden
omkring 20 m. De båda kurvorna, vardera
850 m långa, äro starkt doserade och resa sig
10 m över markytan.
Varvrekordet på autodromen innehas (1942)
av engelskan G. M. Stewart, som med en Derby
-Millervagn juli 1934 nådde 237,841 km/tim.
Till autodromen byggdes för Frankrikes G. P.
1925 en 11,250 km lång landsvägsbana, som tills. m.
1,250 km på autodromen (en kurva och två
halva raksträckor) bildar den 12,500 km långa
bana, på vilken -^-Frankrikes Grand Prix
kördes 1925, 27, 31 och 1933—37. Den är av betong,
448
Tryckt 2% 43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
