Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motala - Motanfall (fr. contre-attaque) →Fäktning, sp. 546 - Mothander, Bo - Mothander, K. Tore - Mothejdstöt (fr. contre-arrêt) →Fäktning, sp. 547 - Mothugg - Motionsgymnastik, av överste Bertil Uggla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MOTIONSGYMNASTIK
Motala, stad i Östergötland, vid
Vättern (8 256 inv. 1943, med förorter 18 976
inv.), har 16 större idrottsföreningar.
Äldsta föreningarna äro Motala Skyttegille
(st. 1886, 935 medl. 1942), Motala Segelklubb
(st. 1895, 115 medl.), som 1926 fick en
lokalkonkurrent, Motala Segelsällskap (126 medl.),
samt Motala Simsällskap (st. 1904, 70 medl.).
Motala AIF (st. 1907, 276 medl.) är stadens
ledande idrottsförening med sektioner för fri
idrott, fotboll, bandy, orientering, skidsport,
gång, handboll och tennis. Flera klubbar för
bollspel finnas: IFK (st. 1932, 40 medl.), en
sammanslagning mellan Holms IF och Motala
FF, IK V ätter-Pojkarna (st. 1932, 75 medl.), som
tidigare även hade fri idrott på programmet,
BK Zeros (st. 1932, 72 medl.) samt Borens IK
(st. 1933, 62 medl.) i samhället Motala Verkstad.
Motala AIF äger stadens moderna
idrottsplats, invigd 1920. En modern simhall och ett
friluftsbad invigdes 1941, det sistnämnda
utbyggt 1942, samt en tennishall 1936. A. W-n.
Motanfall (fr. contre-attaque)
^Fäktning, sp. 546.
Mothander, B o, skridskoåkare (f. 1921
7/3), son till Töre M., vann SM i
konståkning 1937—43 och i paråkning med B.
Råhlén 1940—43.
Han tävlade t. o. m. 1935 för SASK, därefter
för Äppelvikens SK. Han åker med kraft och
fart. Bild vid Konståkning (pl. 6). Sal.
Mothander, K. Töre, skridskoåkare
och idrottsledare (f. 1884 11 /3), direktör,
Stockholm, far till Bo M., vann SM i
konståkning 1926 och 27 (för SASK) och
har i många år tillhört skridskoledningen.
Mothander, som åkte mjukt och smidigt samt
med god fart, har ofta anlitats som domare vid
internationella tävlingar. Han var . kassör i
Svenska Skridskoförbundet 1908—38 och ordf.
1931—36 samt led. av Riksidrottsförbundets
överstyrelse 1931—35. Han var ordf. i S. A. F:s
idrottsavdelning 1914—24 och sedan 1936 i
Äppelvikens SK:s skridskosektion. Sal.
Mothejdstöt (fr. contre-arrét)
-^-Fäktning, sp. 547.
Mothugg, sportfisket., kallas den
åtstramning från spö, rulle eller lina, som
fiskaren vid flug- och spinnfiske eller
fiske med vanligt metspö utför efter
nappet, för att kroken eller krokarna skola
fästa i fiskens mun. T-m.
MOTIONSGYMNASTIK.
Av överste Bertil Uggla.
Motionsgymnastik är icke ett
gymnastiksystem utan en arbetsmetod, lämpad
för den stora massa, som söker sig
rekreation genom gymnastik — det må sedan
vara medelst rörelser ur det ena eller
andra systemet.
Under det att den pedagogiska gymnastiken
bl. a. genom hållnings- och
korrektionsgymnastik främst avser att utveckla och forma
kroppen till harmonisk skönhet, elitgymnastiken
och träningsgymnastiken att driva upp
färdigheten till dess högsta höjd, avser
motionsgymnastiken att åstadkomma och i det längsta
vidmakthålla normal rörlighet i alla leder, att
stimulera ämnesomsättningen, så att sjukliga
förändringar hållas borta, och att ge sådan allmän
kondition, att det dagliga arbetet främjas.
Motionsgymnastik måste bedrivas regelbundet
och vara anpassad efter individen.
Motionsgymnastiken måste för att fylla
sin uppgift utövas med största
regelbundenhet och därför vara så enkel, att den
t. ex. kan bedrivas i hemmet. Det är
viktigare att något göres dagligen, än att en
fullständig dagövning utföres då och då.
Det gäller därvid att avpassa
gymnastiken med hänsyn till ålder, krafttillstånd
och kön.
I det fristående programmet på led kan detta
ske genom att rörelserna tagas ut mer eller
mindre fullständigt och under
redskapsgymnastiken genom att anordningar för rörelser av
flera olika svårighets- och ansträngningsgrader
samtidigt finnas. Språngmarsch och andra
ut-hållighetsbetonade övningar böra läggas så, att
full frihet bjudes individen såväl beträffande
fart som utsträckning.
Följden av detta blir, att en avdelning
motionsgymnaster under största delen av övningen
verkar oordnad och odisciplinerad. Ledaren
kan dock genom enkla, taktmässiga rörelser —
t. ex. armsträckningar — samla alla till
samfällt precisionsutförande och därigenom tillföra
gymnasterna även det värde, som ligger i ett
uppmärksamt följande av kommando.
Radiogymnastiken — enskild gymnastik på
kommando.
En blandning av enskild
motionsgymnastik och sådan utförd på kommando är
morgongymnastiken i radio. Här ges
impulserna av radioledaren, medan
gymnasten själv kan bestämma hur mycket han
skall utföra av vad som kommenderas.
Ledaren skall välja så enkla rörelser, att alla
kunna vara med, och hålla sig inom ett
synnerligen begränsat rörelseförråd, enär endast
»redskapen» i ett normalt möblerat bostadsrum
kunna påräknas. Radioledaren bör söka
stimulera de mera försigkomna att undan för undan
taga ut mera av rörelserna men samtidigt få
457
458
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
