Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motor, av ingenjör Carl Skånberg - Motorbåt, av redaktör Gösta Holmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MOTORBÅT
Bild 2. Tvåtaktsprincipen. Tvåportsmotor. 1. Kolven drives
nedåt av gastrycket på översidan. — 2. I vevhuset
komprimeras den insugna gasblandningen, och i cylindern avgå
gasresterna, när avloppsporten frilägges av kolven. — 3. Den
i vevhuset komprimerade gasblandningen strömmar genom
den av kolven frilagda inloppsporten upp i cylindern och
driver ut de sista gasresterna. — 4. Kolven går uppåt och
komprimerar gasblandningen i cylindern över kolven. Den
suger samtidigt genom den automatiska inloppsventilen in
ny gasblandning i vevhuset under kolven.
Den mängd gasblandning, som kan insugas
i en motorcylinder, är beroende på det
motstånd gasblandningen möter i förgasare,
insug-ningsrör och ventiler, vilket motstånd
konstruktörerna självfallet försöka göra så ringa som
möjligt. Det kan dock icke undgås, att
cylinderfyllningens tryck endast blir c:a 8/io av
atmosfärtrycket. I racermotorer, där man ur
en fastställd cylindervolym önskar taga ut
mesta möjliga kraft, anbringar man därför en
kompressor, som suger gasblandningen från
förgasaren och pressar in den under övertryck
i cylindrarna. Dylika kompressorer ha fått stor
användning för flygmotorer.
Tändningen av gasblandningen i
motorcylindern sker numera genom att en högspänd elekt-
-©
Bild 3. Treportsmotor. Den automatiska
inloppsventilen på tvåportsmotorn (bild 2) är
ersatt med en tredje port, som frilägges, när
kolven når sitt högsta läge, men som i
ovanstående läge är sluten. — Bild 4.
Förgasarsche-ma. A Flottörkammare. B Flottör. C
Bränsletillförsel. D Munstycke. E Regleringsskruv för
bränsle. F Förgasningsrum. G Luftventil för
tillsatsluft. H Nålventil. K Fjäder. L
Regleringsskruv för tillsatsluft. M Gasspjäll (trottel).
463
risk ström får slå över mellan två
elektroder i det s. k. tändstiftet.
Den högspända strömmen alstras
av ett batteri eller av en
magnet-apparat. Vid batteritändning
levereras lågspänd ström av ett
ackumulatorbatteri. Strömmen
ledes över en strömbrytare,
tänd-ningslåset, genom den grova
lindningen (primärlindningen) i en
induktionsspole till en avbrytare,
driven av motorn. När strömmen
brytes i avbrytaren, alstras i
in-duktionsspolens fina lindning
(sekundärlindningen) en strömstöt
med hög spänning, c:a 10 000 à
15 000 voit. Denna högspända
ström ledes genom en
strömfördelare, så att den kommer till
rätt cylinder.
Vid magnettändning alstras
primärströmmen genom att
induktionsspolen är utbildad som
ankare i en magnetelektrisk maskin. Vid
pri-märlindningens rotation mellan kraftiga
permanenta magneter uppstår ström. När denna
brytes, alstras högspänd ström i en
sekundärlindning, vilken är lindad tillsammans med den
primära på ankarets järnkärna. Avbrytare och
strömfördelare äro inmonterade i
magnetapparater som är tvångsdriven av motorn.
Övriga, förbränningsmotorer
ha hittills ej haft större betydelse för sporten
och behandlas här endast antydningsvis.
I en dieselmotor komprimeras ren luft under
kompressionsslaget i cylindern till så högt tryck
(c:a 30 atmosfärer), att bränsle, råolja eller
tjärolja, som insprutas i mycket finfördelat
tillstånd, när kolven befinner sig på övre
dödpunkten, antändes genom den höga temperatur
luften antagit vid komprimeringen och
förbrinner.
Tändkulemotorn och högtrycksmotorn arbeta
med samma slags bränsle som dieselmotorn men
skilja sig från denna genom tändningens art.
Litt.: På svenska föreligga bl. a. »Hökerbergs
motorhandbok» (1931), C. Skånberg, »Våra
motorfordons elektriska utrustning» (1935; 2. uppl.
1942), B. Bergvik, »Motorbåtar och båtmotorer»
(1938), C. Skånberg, »Klara bilen själv» (1938)
och »Gengasboken» (1940), E. Björnsjö,
»Motorlära» (1940), samt N. Gustafsson, »Bilmotorer
och motorbränslen» (1942).
MOTORBÅT.
Av redaktör Gösta Holmström.
Med motorbåt (eng. motor boat, fr.
canct automobile, it. motoscafo, ty.
Mo-torboot) menas enligt internationella
464
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
