Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motorbåt, av redaktör Gösta Holmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MOTORBÅT
hängande motor. Ännu 1902 fanns i
landet endast ett 30-tal motorbåtar, men
under de följande åren byggdes många,
bl. a. 1904 den första ruffbåten. Är 1908
började Pentaverken i Skövde
tillverkningen av båtmotorer. Även i Sverige
har hantverket fått vika för industriell
tillverkning, vid vilken man i regel hållit
sig till utländska förebilder.
Motorbåtens konstruktion.
Under det att man i fråga om
skrovbyggnaden, med undantag av första
tiden, gått egna vägar, har båtmotorns
konstruktiva utveckling i stort sett följt
bilmotorns.
Motorn.
Fyrtaktsmotorn har varit den
förhärskande typen för inombordsbåtar, och
samtliga rekord i denna kategori ha
hittills satts med fyrtakts förgasarmotorer.
Tvåtaktsmotorn däremot har främst
funnit användning som utombordsmotor.
Samtliga klassrekord för utbordare
hållas också av tvåtaktsmotorer, utom i
klass X, där fyrtakts kompressormotom
visat sig överlägsen.
Fyrtaktsmotorer.
Då en båtmotor i motsats till en bilmotor
ständigt går under full belastning, måste den
vara kraftigare byggd.
Medan bilens drivaxel endast överför ett
vridande moment från motorn, förekommer i
motorbåten även ett mycket kraftigt
axialtryck från propellern. I allmänhet anordnas
därför ett kraftigt axiallager. Därjämte
förekomma ofta hos båtmotorer
svängningsdämpare på motoraxeln.
Under en båts motorbädd sveper ingen
kylande luftström, och båtmotorn är därför i
behov av en kraftigare kylning, varvid man
ofta kyler vevhusets olja separat. De dyrbara
racerbåtarna ha sötvattenskylning.
Båtmotorn har i motsats till andra motorer
oftast vattenmantlat avgasrör.
Backslaget ersätter bilens växellåda men har
i motsats till denna endast en växel framåt
och en back. Stundom förses dock motorn
med reduktionsväxel, t. ex. hos utbordare, där
motorernas varvtal är det dubbla mot det
propellrarna lämpligen kunna köras med. Vid
rekordförsök med inbordare förekommer en
uppväxling, varvid propellrarna ha ytterligt
höga varvtal, medan motorerna köras i
lugnare takt.
Motorn står i en båt alltid på lut, upp till
20°, och måste därför ha ett djupare oljetråg
än en bilmotor. I strävan att förlägga
tyngdpunkten så långt bort från förskeppet som
möjligt har man placerat motorn allt längre akter
över, varför lutningsvinkeln på axeln ökats.
Som nämnts förekomma fyrtakts
utombordsmotorer på vissa racerbåtar, men alla försök
att bygga dem i större serier ha misslyckats.
Endast två märken förekomma numera inom
tävlingssporten, den fyrcylindriga Soriano och
den sexcylindriga Dupuy. Båda äro
toppventil-motorer med cylindrarna i motliggande rader,
kompressormatade och försedda med
överliggande kamaxlar.
Tvåtaktsmotorer.
På de encylindriga motorerna ligger
cylindern antingen framåt under svänghjulet eller
bakåt. De tvåcylindriga motorerna kunna vara
av »balanstyp» med motliggande cylindrar eller
av radmotortyp med överliggande, bakåt- eller
framåtriktade cylindrar.
Fyrcylindriga motorer byggas blott som
kombination av balans- och radmotorsystemet, alltså
med två motliggande cylinderpar. De ha endast
intresse ur ren racersynpunkt och ha, om man
tar hänsyn till cylindervolymen, visat sig klart
underlägsna tvåcylindermotorerna.
Stjärnmo-torer ha byggts men ha hittills ej kunnat hota
balansmotorerna på tävlingsbanorna.
Samtliga moderna tvåtaktsmotorer för
sportbruk ha numera endast en förgasare. För att
öka fyllnadsgraden använder man
tvångsmatning genom matarslid genom en på vevaxeln
sittande slid eller genom en framför vevhuset
placerad rotor. De flesta av dessa motorer ha
svänghjulsmagnet. Dessutom förekomma
vridbar magnet och batteritändning.
Skrovet.
På få undantag när ha alla motorbåtar
under 20 m längd byggts av trä. Man har
emellertid, särskilt i Sverige,
experimenterat med andra byggnadsmaterial.
Sålunda byggde R. östlund 1929 den första
racerbåten av svensk masonit och 1934 den
första av rostfritt stål (»Silverkulan»), Ar 1937
byggde T. Boghammar en racerbåt av
lättmetall, »Alu I», som satte svenskt rekord för
inbordare i 400 kg-klassen med 43,56 knop.
Olika typer av motorbåtar.
De typer, som ur sportsynpunkt äro av
intresse, äro nöjesbåtar och racerbåtar.
Nöjesbåtar.
De svenska motorbåtsklubbarna
klassificera sina inombordsbåtar för
nöjesändamål i följande grupper: oruffade båtar,
ruffade båtar, inomskärskryssare och
sjögående kryssare.
467
464
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
