Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Målspaning - Målstolpe - Måltavla →Markering, →Bågskytte - Målvakt - Mångkamp - Månsson, Seth - Mårdjakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MALSTOLPE
Tävling i målspaning är lätt att anordna och
ingår oftast som led i -^-fälttävlan. Den kan
antingen ske från en observationsplats eller
under förflyttning längs angiven (snitzlad) väg.
Provet kan ske på begränsad tid eller med
tiden ingående i annan tävlingsgren.
Bedömningen bör ske på grundval av skriftlig
rapport och efter antalet med avseende på
plats, slag och verksamhet rätt uppfattade mål.
Rapporterat icke befintligt mål bör medföra
poängavdrag.
Vid målspaning bör terrängen metodiskt
genomsökas med blicken (event. med kikare),
antingen genom att man delar upp området i
smala sektorer, som var för sig observeras, eller
genom att man låter blicken följa utanför
varandra liggande linjer i terrängen. Ett irrande
hit och dit med blicken ger sällan
tillfredsställande resultat. U-a.
Målstolpe -^-Fotboll, sp. 152, och
^-Löpning, sp. 276.
Måltavla -^Markering, ->-Bågskytte.
Målvakt (eng. goalkeeper, fr. gardien
de hut, ty. Torwächter), bollspelst.,
finnes i de flesta lagspel mot två mål, dock
icke i amerikansk fotboll eller i rugby.
Målvakten har i regel vissa privilegier (han
är t. ex. i fotboll den ende spelare, som får
taga bollen med händerna) och bär i regel en
utrustning och en dräkt, som avvika från
övriga spelares. Jfr artiklarna Bandy, Fotboll,
Handboll, Ishockey o. s. v.
Mångkamp (eng. allround competition,
ty. Mehrkampf) är inom flera idrotter en
av olika grenar sammansatt tävling.
Inom fri idrott förekomma huvudsakligen
->-fem- och ->tiokamp, för damer tre- och
femkamp. Inom frigymnastiken är en
mångkamp, sammansatt av övningar vid de olika
redskapen, den vanligaste tävlingsformen. I
simning förekom tidigare på kontinenten,
framför allt i Tyskland, en mångkamp, bestående av
simning med olika simsätt och hopp; även
->medley kan sägas vara ett slags mångkamp.
I hastighetsåkning på skridsko äro
poängtävlingarna på tre eller fyra distanser en form
av mångkamp. Inom skidsporten förekommer
mångkamp i form av -^-kombinerad tävlan,
inom ridsporten som -^-fälttävlan. Den senare
beteckningen användes även för en mångkamp,
sammansatt av olika militära idrottsgrenar. En
form av mångkamp, i vilken flera olika
idrotter ingå, är ->-modern femkamp.
Månsson, Seth, bandyspelare (f. 1898
Vi), typograf, Uppsala, vann SM i IFK
Uppsala 1918, 19 och 20 samt deltog i
landskamperna mot Finland 1919, 21, 23
och 24, de tre första åren som
högerin-ner och 1924 som center.
Månsson började i IF Vesta och återgick 1921
till denna klubb. Han var en utmärkt
dribb-ler med elegant bollbehandling. P. B.
MÄRDJAKT.
Den enda i Sverige, Norge och Finland
förekommande mården, skogsmården
(Mårtes mårtes), har på grund av sitt
värdefulla skinn alltid varit ett
eftertraktat byte och hotades med utrotning.
Den har därför tidvis varit fridlyst men
får sedan 1941 åter skjutas under januari
i södra och mellersta Sverige, där den
under senare år visat en märkbar ökning.
Skogsmården är
mörkbrun med orangegul till
gulvit strupfläck. Ju
mörkare och tätare
stickelhåren äro, dess
värdefullare är skinnet,
översidan, benen och
svansen äro mörkast,
öronens insida gråvit.
En fullvuxen hane är
omkring 80 cm från
nosspetsen till svanshårens
yttersta ända, honan
något mindre.
Skogsmårdens stora
styrka, smidighet och
snabbhet göra honom
farlig för alla mindre
djur, särskilt för
ekorren, som är hans
vanligaste rov. Han är
därjämte begiven på fågelägg och har en
märklig förmåga att finna skogsfåglars bon.
Den tillryggalägger under sitt nattliga
sökande efter rov långa sträckor, mest på marken,
varför jakten alltid börjar med sökande efter
nattens spår och sålunda kräver nyfallen snö.
Om man ej har turen att påträffa ett på
efternatten gånget spår, fordras ofta lång spårning.
När mården börjat gå längre eller kortare
sträckor i träden, ringar man, varvid man
söker följa öppna gläntor, som mården ej kunnat
hoppa över. Är ringen sluten utan utspår,
genomsöker man träd för träd. Om dagen ligger
nämligen mården stilla i ett ekorrbo eller i ett
ihåligt träd, någon gång i ett stenrös. Ibland
springer den ut vid ljudet av jägarens steg,
och då gäller det att vara kvick med
skottet, ty mården kastar sig med stor hastighet
ur synhåll från träd till träd och flyr snabbt
till andra trakter. Endast en på mård tränad
hund kan då följa honom och någon gång
tvinga honom gå i gryt eller »ställa» honom
i något fristående, högt träd. Som mårdhundar
användas i regel gråhunden och den finska
spetsen.
Mårdens
spårstämplar, t. v. hopp-, t. h.
språngspår.
535
536
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
